Hur man bör göra för att fatta så bra och kloka beslut som möjligt diskuteras ständigt både på ledarskapskurser och i politiska sammanhang.
Ofta lyfts människans oförmåga att ta till sig relevanta fakta och agera därefter fram som det stora problemet. Att vi lyssnar för mycket på våra känslor och inte tillräckligt väger in befintliga faktauppgifter.
Ett påstående som ofta förekommer i debatten är att 9 av 10 beslut enbart baseras på känslor – och inte alls på någon sorts rationellt tänkande. Och de som lyfter fram det menar att det är förklaringen till att så många beslut blir fel.
Men känslan är viktig
Men det här påståendet är det inte alla som håller med om.
En av dem är Katarina Gospic, föreläsare och hjärnexpert, med en bakgrund som forskare vid Karolinska institutet. Hon tycker generellt att känslor är undervärderade och att deras inverkan på beslutsfattande är missförstådd.
Utan känslor hade vi aldrig överlevt på savannen, menar hon. De har en viktig evolutionär funktion och har skyddat oss från många faror. Därför fattas de bästa besluten när vi vågar lita mer till dem och inte enbart till statistik och fakta.
– Känslorna finns hos oss för att hjälpa oss att navigera i världen och avgöra vad som är viktigt och oviktigt, säger hon.
Vi ska lyssna till information från flera delar av kroppen, menar hon. Hur hårt slår hjärtat, blir vi svettiga om händerna, får vi ont i magen och så vidare. Även den här informationen når hjärnan och bäst beslut fattas när båda integreras. Känslor hjälper oss att göra en ”bästa gissning”, enligt Katarina Gospic.
Primitiva delar…
Hjärnforskning har visat att de evolutionärt äldsta och mest primitiva delarna av hjärnan också är viktiga vid beslutsfattande, men på ett annat sätt än de mer avancerade som ansvarar för planering och värdering av fakta.
I de här primitiva delarna finns striatum som är en nyckelspelare i belöningssystemet och härifrån kommer de lyckokänslor som skapas, när vi tycker är lustfyllt och roligt.
Amygdala är vår primitiva känslostruktur som varnar för det som är skrämmande eller leder oss mot det som är lockande och roligt.
Just de primitiva delarna spelar en viktig roll vid hot till exempel. Om vi ser en orm agerar vi omedelbart och känslomässigt och det kan rädda vårt liv.
…och ”smarta” delar
Frontalloben är den smartaste delen av hjärnan och det är ofta den vi förknippar med bra beslut. I tinningloben finns minnesstrukturen hippocampus, som hjälper oss att avgöra om vi upplevt något liknande tidigare.
Frontalloben lägger ihop information från kroppen och från minnesstrukturen med de mål och strategier som finns i frontalloben. Dessa olika komponenter utgör grunden för ett bra beslutsfattande.
Väga samman båda
Det är förmågan att ta in information från både avancerat tänkande och den primitiva delen av hjärnan samtidigt som leder till de bästa besluten, menar Gospic.
– Man kan se det som att alla signalerna är som ett voylmreglage. När vi är lugna är de primitiva delarna nedskruvade, då får de rationella delarna – som frontalloben – mer utrymme, säger hon. Vi kan tänka strategiskt och planera framåt. Men vi ska inte bortse från signalerna från de andra delarna, den information de bidrar med är minst lika viktiga och mycket snabbare.
”Skruva upp och ner känslorna beroende på situation”
Hennes budskap är att det i varje beslutssituation gäller att analysera varifrån vilka signaler kommer ifrån och vad signalerna från de mer primitiva delarna av hjärnan vill säga oss.
Och sedan kan man välja att skruva ner känsloläget vid vissa beslut och luta sig mer mot fakta. Men man ska aldrig bortse från hur något känns. Bra beslut har alltid en känslokomponent i sig, menar Katarina Gospic.
– Men vägen till framgång handlar om att vara medveten om det här och kunna skruva ner eller upp volymen på känslorna beroende på situation och sedan fatta sitt beslut.