Ny skog hyllas av många som en lösning på den ökande växthuseffekten. USA:s president Donald Trump stödjer initiativet att plantera 1000 miljarder träd på 10 år för att minska koldioxidutsläppen. Brittiska labourpartiet vill plantera det dubbla. Ett stort antal länder har anslutit sig till Bonn-initiativet där 350 miljoner hektar (nästan åtta gånger Sveriges yta) ska återbeskogas, däribland Indien och Brasilien.

En uppmärksammad studie från tidskriften Science förra året sa att två tredjedelar av växthusgaserna som släppts ut sedan den industriella revolutionen skulle kunna bindas om världens beskogade områden ökade med 25 procent. Men studien byggde på satellitfoton och modellberäkningar och har ifrågasatts av andra forskare.

Skogsplantage på kolhaltiga jordar läcker co2

Nu visar mätningar av kolinnehållet i jorden på 619 skogsplanteringar i norra Kina med olika trädslag, jordmån och klimat att i knappt hälften av fallen så läckte mer kol till atmosfären än den nya skogen band av koldioxid. Det gällde på jordar som redan hade högt kolinnehåll och som forskarna inte rekommenderar för skogsplantage. Att forskarna mätte kolet i jorden beror på att kolinnehållet i marken är mycket större än det som binds av trädens ved. I studien kontrollerades också 163 jämförelsejordar där det inte skett någon återbeskogning.

– Skogsplantering är komplext och det kan inte lösa alla våra klimatproblem, säger forskaren Anping Chen vid Colorado State University som lett undersökningen.

Resultaten viktiga även för Sverige

– Det här är en viktig och välgjord studie eftersom man mätt i verkligheten och den har relevans även för oss i Sverige eftersom norra Kinas klimat liknar vårt. Resultaten visar risken med att överdriva skogsplantering som klimatlösning, anser hållbarhetsforskaren Wim Carton vid Lunds universitet.

Bidrag till trädplantering kan minska biodiversitet

En annan studie tittade på ett av världens längsta och mest inflytelserika system för skogsbidrag till privata markägare, det som gällde i Chile 1974-2012, och som kopierats av många länder och biståndsprojekt. Resultatet blev mer plantager och mindre naturskog, vilket ledde till färre arter och att mindre koldioxid försvann ur atmosfären.

-Om politiken för att stimulera trädplantering är dåligt utformad, finns det en hög risk att inte bara slösa bort skattepengar utan att också släppa ut mer koldioxid och förlora biologisk mångfald, säger forskaren Eric Lambin vid Stanford.