– Det nya i studien är att man tagit ett helhetsgrepp på väderdata från hela Europa, och resultaten pekar på att främst de varma temperaturextremerna ökat, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Under sommarens värmeböljor slogs flera europeiska värmerekord. Bland annat i södra Frankrike där kvicksilvret på flera platser passerade 46-gradersstrecket. Men av enskilda dagar går det inte att dra några slutsatser. Däremot visar 70 års data från närmare 1 000 väderstationer över hela Europa på ett tydligt mönster.
Bland annat har antalet extremt varma dagar i genomsnitt blivit tre gånger fler om året än de var 1950. De har också blivit i snitt 2,3 grader varmare. Det framgår av den studie från schweiziska forskare som publiceras på American Geophysical Union, AGU.
Modellerna missar
Studien visar också att antalet extremt kalla dagar halverats under samma period. Dessutom har dessa blivit i genomsnitt 3 grader mildare.
Författarna har även jämfört faktiska mätresultat med de datasimuleringar som forskare brukar använda för att studera och förutspå klimatförändringar. Slutsatsen är att dessa klimatmodeller inte är speciellt exakta.
– Den visar att dagens modeller underskattar uppvärmningen av de extremt varma dagarna sommartid men överskattar uppvärmningen av de extremt kalla dagarna på vintern, säger Erik Kjellström.
– Det finns ett fortsatt behov av att förstå varför det är så och utveckla våra modeller så att de på ett bättre sätt representerar klimatet.