Kan vi fira med oxfilé i framtiden också? Ja sannolikt, men den blir ännu dyrare än idag. Enligt FN:s internationella fond för jordbruksutveckling IFAD kan det vara klimatsmart att föda upp betande djur på mark där bara gräs kan växa. Men djurens gödsel måste i så fall användas på åkrarna i ett kretslopp.
80 kilo kött per svensk
Om kor får en tropisk alg blandat i sitt foder visar forskning att deras klimatskadliga rapar av metan dessutom minskar med 90 procent. Ska Sverige nå klimatmålen till år 2045 med stop för utsläpp så kommer det att krävas att vi äter annorlunda. Köttkonsumtionen kommer sannolikt behöva halveras, också för hälsans skull. I dag är totalkonsumtionen 80 kilo per invånare.
Protein från insekter och alger
Så köttet på tallrikarna år 2050 kommer att behöva ersättas med mer vegetariska proteiner – och med insekter. Antingen dyngbaggar, som grävs upp från kornas mockor, eller produceras inomhus i effektiva insektfabriker och mals till pulver. Det krävs väldigt mycket mindre plats, foder och vatten att producera insektsprotein än kött från kor, får, grisar eller kyckling.
Havet kan bli nya åkern
Vi kan inte fiska hårdare än i dag. Havet kan istället ge plats för storskalig odling av alger, både som proteinkälla i maten och som foder. En annan möjlighet är fiskodling på land i tankar där fiskarnas avföring blir till näring åt grönsaker som växer intill i vattenbad (hydroponisk odling). Nackdelen är att växtbelysning drar mycket energi.
Gamla grödor återkommer
Det är inte hållbart att hälften av alla våra kalorier globalt kommer från vete, majs och ris. Skördarna riskerar att slås ut när klimatet förändras och få sorter används. Gamla kulturspannmål (lantvete, svedjeråg osv) som är tåligare, men ger lite sämre avkastning kommer att bli vanligare i bröd.
Känsligt att påverka matval
Att införa skatt på klimatskadliga livsmedel är de flesta riksdagspartier emot vilket också visade sig i den klimathearing SVT sände hösten 2021. Lösningen från politikerna var då att gynna svenskt jordbruk mer så att vi äter mindre importerat kött, men inte mindre kött totalt.
Samtidigt konstaterar konsultbyrån Boston Consulting Group att det som ger störst klimateffekt är investeringar i att få människor att äta mer vegetariska proteiner. Det ger mycket större effekt per skattekrona än dagens svenska satsningar på klimatvänligt stål, grön cement och elbilar.
Bråttom i butiken
Det som talar emot denna framtidsbild är att dagens storskaliga industriella monokulturjordbruk ger billig mat. För att nå klimatmålen krävs ett starkt folkligt tryck på politiker. Dessutom ska man vara beredd att betala mer för maten och villig att testa livsmedel som känns ovana (äckliga). Att det skulle ske på bred front för att många vill rädda klimatet, den biologiska mångfalden och djurs välfärd är att begära mycket av konsumenter som har bråttom att handla middagsmaten och drivs av reklam och extrapriser.
Störst chans har sannolikt hälsoargumenten. Allt för mycket rött kött och chark och för lite grönsaker förkortar livet. Den som lever får se vad som ligger på nyårstallriken år 2050.