Länge trodde forskarna att neandertalarna var den sista förhistoriska släktingen till den moderna människan som dött ut. Men när benbiten som hittades 2008 analyserades visade det sig att den tillhörde en tidigare okänd människotyp.

Forskarna undersökte arvsmassan och jämförde den med DNA från nu levande människor. De fann att hela 5-6 procent av generna hos befolkningen på Papua Nya Guinea kom från denisovamänniskan. Detta kan jämföras med att 1-3 procent av européers gener som kommer från neandertalarna.

Skydd mot sjukdomar

Forskarna lyckades identifiera runt 400 gener från denisovan. En av generna som identifierades verkar ge befolkningen på Papua Nya Guinea bättre skydd mot vissa sjukdomar, en annan ökad möjlighet att leva på en nästan helt växtbaserad diet.  

Det visade sig även att denisovan varit i kontakt med homo sapiens mycket senare än man trott. 

– Vi trodde att neandertalarna var de sista som dog ut, men det verkar som att denisovan levde nästan 15 000 år efter att neandertalaren dog ut, säger antropologen François-Xavier Ricaut i Vetenskapens värld: Denisovamänniskan avslöjad.

Mer kunskap behövs

Fynd från den nya människotypen har sedan dess gjorts på flera håll i världen, men det finns fortfarande för få fynd för att kunna säga något om hur de levde.  

Med hjälp av arvsmassan i det lilla fingerfragmentet från grottan har forskare nu lyckats skapa en 3D-bild av hur den 40 000 år gamla flickan kan ha sett ut.  

Se bilden i klippet här ovan.

Se Vetenskapens värld måndag kl 20.00 på SVT2 eller på SVT Play.