Maraton. Foto: TT

Jakten på den magiska maratongränsen

Uppdaterad
Publicerad

Är det ens möjligt, kan en människa verkligen springa ett maraton under två timmar? Efter år av hemliga tester och förberedelser är det på lördagen dags för det mest seriösa försöket hittills att slå den mytomspunna drömgränsen.

Rekordförsöket, som orkestrerats av en av världens största sportskotillverkare, är lika delar pr-kupp som vetenskapligt experiment och i morgon är det upp till bevis, då ett team bestående av tre av världens främsta löpare ska försöka att springa 42.195 meter på 1.59.59 eller snabbare.

Hur snabbt är det då?

Det korta svaret: Overkligt snabbt.

Det lite längre: En kilometertid på 2 minuter och 50 sekunder, eller än mer konkret: Testa att springa en 400-metersbana på 68 sekunder.

Om du fortfarande inte hänger med så tänk dig att du ska springa 100 meter på 17 sekunder – och sen gör du det 421 gånger till. 

TV: Så snabbt behöver du springa för att hänga på proffsen

Optimerar allt

Det nuvarande maratonvärldsrekordet ligger på 2.02.57 och slogs av kenyanen Dennis Kimetto i Berlin 2014 – men dagens rekordförsök kommer inte att ske under något av de så kallade ”major-loppen” i London, Boston, Berlin, Tokyo, New York eller Chicago.

Det är nämligen en del av tricket.

För att bli först med att komma under två timmar har skojätten försökt att kontrollera varenda variabel som kan kontrolleras.

Exempelvis spikade man varken tid eller datum för själva starten, utan man lämnade istället ett tidsfönster på tre dagar för att ha möjlighet att välja så optimala väderförhållanden som möjligt.

I torsdags kom dock beskedet att loppet kommer att springas på morgonen lördag 6 maj klockan 05:45.

Plats: Formel 1-banan Autodromo Nazionale di Monza, utanför Monza i Italien.

De tio senaste världsrekorden i Maraton. Foto: SVT Design

Minimera luftmotstånd

Anledningen till att valet föll på just Monzabanan handlar bland annat om temperatur, vindförhållanden, luftfuktighet och att själva banan har lagom mjuka kurvor och platt asfalt.

Sammanlagt kommer löparna att göra 17,5 varv på den 2,4 kilometer långa banan och 30 farthållare, som jobbar i grupper om sex, kommer att bytas ut varje varv.

Farthållarna kommer också att formera sig i ett ”v” framför de tre utvalda löparna för att minimera luftmotståndet.

Löparna då?

De tre superlöparna som nu har möjligheten att skriva in sig i historieböckerna är Eliud Kipchoge, 32, Kenya, Zersenay Tadese, 34, Eritrea och Lelisa Desisa, 26, Etiopien.

Just Eliud Kipchoge, som tog OS-guld i Rio 2016 och vars maratonrekord ligger på 2:03:05, är den som inför loppet pekats ut som favorit att springa under 2 timmar.

Men trots all optimering, gränstänjning och spjutspetsvetenskap är de flesta experter överens: Drömgränsen kommer inte att passeras i helgen.

”Tror inte man klarar det”

Mikael Mattsson är högskolelektor på Gymnastik och Idrottshögskolan, GIH, och expert på konditionsidrott och uthållighetsträning. 

Han är visserligen övertygad om att 2-timmarsgränsen kan och kommer att nås, men att det kommer att ta tid.

– Jag har sagt 2037 i några sammanhang, så jag får väl stå fast vid det. Jag tror nog att de slår världsrekord i helgen, men jag tror inte att de kommer under två timmar, säger Mikael Mattsson.  

Rent fysiologiskt, vad är det som avgör hur snabbt en människa kan springa ett maraton?

– Snabbheten är egentligen inget problem. Man kan springa mycket snabbare än vad man gör på ett maraton. Uthålligheten är vad det handlar om och musklernas uthållighet, att klara av att hålla samma form och samma tempo under så lång tid.

– Man behöver också tanka mycket energi. Det krävs till exempel en stor mängd kolhydrater för att bränslet inte ska ta slut. Hjärta, lungor och cirkulation hänger med, det som tar slut först under ett maratonlopp är muskler och ben.

Hur är den perfekta löparen byggd?

– Eftersom att det är energin som kan ta slut, så gäller det att man har en ganska liten kropp eftersom det blir lättare att fylla på tillräckligt med energi då. De män som är snabbast i världen väger strax över 50 kilo. Det handlar också om arbetsekonomi. Man kan säga att kondition dels handlar om hjärta och lungor, dels om hur snabbt man springer på en viss mängd energi. Löparna som är uttagna av skoföretaget har valts ut bland annat eftersom de har jättebra arbetsekonomi.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.