Per Hellman är professor i kirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Uppsala universitet. Så här kommenterar han den italienske kirurgen Sergio Canaveros planer på att tranplantera ett mänskligt huvud till en donerad kropp:
– Rent tekniskt kan man klara det mesta, men svaret är nej. Det är utsiktslöst att få någon sorts nervkoppling igen när man skurit av ryggmärgen, det kan man säga direkt. Och att utsätta någon för att få en totalt förlamad kropp på det viset, om han nu mot förmodan skulle överleva.
Omoraliska kirurger
– Det är en patient med en svår sjukdom och jag kan på något sätt förstå att honom: Att han ”donerar sin kropp till vetenskapen”. Det etiskt betänkliga är att det finns kolleger till mig som är villiga att genomföra operationen. Man lurar på något vis patienten. ”Ställ upp nu som försöks kanin, du kommer visserligen att dö, men jag blir den förste som transplanterade ett huvud och kan slå mig för bröstet”, säger Per Hellman.
Han anser kirurgerna som deltar är ”sensationslystna och omoraliska”.
Miljontals nervknippen
Alla kroppens viktigaste ”farleder” ska skäras av och sys ihop. Pulsådern, luftstrupen, matstrupen. Det har gjorts förr. Men hindret är ryggmärgen, säger Per Hellman och fortsätter:
– Vi har ju redan många patienter med skadad ryggmärg och de förblir förlamade resten av livet. Det finns väldigt många studier på försök att sätta ihop EN avskuren nerv med sin motsatta ända och få det att fungera. Det är ett stort problem man jobbat länge på i neurokirurgin. En nerv, alltså. Men här talar vi inte om en nerv utan om miljontals i ryggmärgens nervknippen, säger han.
– Meningen är att nervkärnan ska bilda nya trådar som växer ner i den nya kroppen, finna sin kompis så att säga, och fortsätter växa ut till tårna eller var det nu är. Den mekanismen är oerhört komplicerad.
Per Hellman undrar också hur det ska gå till, eftersom huvud och kropp har hängt ihop sedan början och lärt varandra hur man hanterar signaler. ”Allt det blir omintetgjort och måste läras på nytt”, säger han.
Organbrist ökar det omoraliska
Och ytterligare ett etiskt skäl till att professor Per Hellman motsätter sig projektet är bristen på donerade organ:
– Om någon donerar kroppens organ så kan denna person rädda åtta människor. Lever till två personer, njurar, bukspottkörtel, lungor och hjärta. Vi har ju organbrist, och så ska man göra sådana här experiment? Nej!
Spiridonov då, är han inte rädd inför operationen?
– Det är alltid skräckfyllt att ta första steget, ut i det okända. De första kosmonauterna i rymden var rädda, de första människorna på månen likaså. Men det är nödvändigt om man tror på det vetenskapliga framåtskridandet och samhällets utveckling i stort.
”Patienten kommer att dö”
Hur kommer operationen att sluta? Per Hellman säger så här:
– Patienten kommer att dö. Antingen under operationen, av en mängd riskfaktorer, eller strax efter operationen på grund av störd cirkulation, infektioner, ja alla de komplikationer som kommer att inträffa.