• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Forskare har nu lyckats identifiera den grupp nervceller som styr över klåda, det visade sig att de finns i mitten av hjärnan. Foto: Wikimedia commons & Pixabay

Klådan sitter mitt i hjärnan

Uppdaterad
Publicerad

Klåda kan vara plågsamt, men är också en viktig signal till kroppen att den är utsatt för ett hot på huden. Nu har kinesiska forskare upptäckt vad för nervceller i hjärnan som gör att vi upplever klåda, och som sen sätter igång kliandet.

Det finns idag ingen riktig bot för de som lider av klåda, alltså klåda som beror på exempelvis eksem eller en nervskada. Det kliar, fast ingenting finns att klia bort. Fortfarande finns det stora kunskapsluckor om hur kroppen reglerar klåda och kliande.

Mitt i hjärnan

Men nu har Yan-Gang Sun och hans forskargrupp vid den Kinesiska Vetenskapsakademien lyckats identifiera en grupp nervceller i hjärnan som styr över klådan. De ligger i ett område mitt i hjärnan som kallas för den periakveduktala grå substansen, och är samma område som styr kroppens egen smärtlindring.

–  Det här är en välgjord studie som ger en inblick i hur klåda och kliande samverkar. Förut har vi inte vetat att det är just de här nervcellerna i det här området som styr, säger Malin Lagerström som är neurobiolog med inriktning på smärta och klåda vid Uppsala Universitet.

Nervcellerna som styr klådan

De kinesiska forskarna använde sig av möss som de gav en injektion med histamin, ett ämne som orsakar klåda. Aktiviteten ökade då i det här området och mössen började därefter att klia sig.

För att sen kunna identifiera exakt vilka nervceller som styr klådan använde sig Yan-Gang Sun av optogenetik. Det är en teknik som forskare använder för att sätta på och stänga av olika cellers funktion.

Stänga av och sätta på

När han stängde av generna i de här nervcellerna så slutade mössen att klia sig. Han kunde nu ta kontrollen över mössens kliande, och det är ett bevis för att han verkligen hade identifierat rätt celler.

Men betyder det också att upplevelsen av klåda försvann?

– Vi vet ju inte om mössen fortfarande kände av klådan – men inte kunde ta beslutet att klia sig. Vi kan ju inte fråga mössen, säger Malin Lagerström.

Yan-Gang Sun kunde också aktivera nervcellerna så att mössen frenetiskt började klia sig, trots att det inte fanns någon irritation på huden som gav klåda.

Klåda om natten

Studien är publicerad i tidskriften Neuron och kan på sikt hjälpa dem som lider av klåda.

– Många som lider av psoriasis och andra sjukdomar säger att klåda är ett av de värsta symptomen av sjukdomen. Man kan vänja sig vid en lukt, eller känslan av ett klädesplagg men inte smärta och klåda. Speciellt jobbigt kan det bli på natten då ingenting finns som kan avleda upplevelsen. Man kryper under täcket, släcker lampan, och då får klådan fritt utrymme, säger Malin Lagerström.

Så styr forskarna celler med optogenetik

Optogenetik är en metod att styra nervceller med hjälp av ljus för att ta reda på vad de har för funktion.

Mössen i artikeln om klåda har blivit genmodifierade. Specifika nervceller i hjärnan har fått en extra gen som producerar ett ljuskänsligt protein som aktiverar nervcellerna när de utsätts för ljus av en viss våglängd.

I det här experimentet började mössen att klia sig när man lyste på de genmodifierade nervcellerna, ett bevis för att man hittat celler som styr över klåda.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.