Om mindre än 30 år ska EU bli helt anpassat till de oundvikliga konsekvenserna av klimatförändringarna. För att möta behovet av klimatanpassning i Sverige finns drygt 500 miljoner kronor att söka hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Tillsammans har Sveriges kommuner ansökt om mer än 800 miljoner.

– Jag vet inte om politiker förstår hur radikal anpassningen behöver bli, säger Lisa Schipper som är professor i utvecklingsgeografi på universitetet i Bonn och som bidragit till flera av IPCC:s rapporter.

Grönområden, översvämningsvallar och svalkande fontäner är alla exempel på synliga klimatanpassningar i Sverige. Syftet är att säkra våra hem, vår hälsa och mat vid katastrofer som översvämningar och värmeböljor. Men för att göra våra samhällen motståndskraftiga inför värre scenarion, som den senaste rapporten från IPCC förutspår, så behöver vi tänka längre än så, visar Lisa Schippers forskning.

Tre steg till omvandling

Inom klimatanpassningsforskningen talar man om tre dimensioner av anpassning: Resilience, transit och transformative. Där resilience handlar om förändringar med ett mer kortsiktigt perspektiv och transformative ett mer långsiktigt.

Resilience klimatanpassning kan innebära att måla vita tak på ett äldreboende för att ge svalka. Medan transit kan innebära en ombyggnation av äldreboendet som gör att luftgenomströmningen blir bättre och värmeupptaget mindre. 

Det sista och mest långsiktiga klimatanpassningen transformerar, alltså omvandlar, hela idén om ålderdomshemmet. Här kan det bli aktuellt att flytta hela verksamheten till en annan plats.

– Vi får inte tänka som vi alltid har tänkt. Vi måste fråga oss om vissa platser är hållbara att bo kvar på och om vi ens ska odla grödor som är känsliga för värme, säger Lisa Schipper.