Ny forskning visar att malariamyggor har förskjutit tiden på dygnet där de är som mest aktiva. Istället för att bita under natten har myggen vaknat till tidigare på kvällen och även senare på morgonen. De svala kvällstimmarna ger även malariaparasiten bättre förutsättningar att utveckla sig i myggan vilket då ökar risken för att bettet är smittsamt.
Räknade myggor med laser
I en studie publicerad i tidskriften Science Advances använde sig forskare av laserradar för att räkna myggorna, där ljus skickas ut och reflekteras istället för radiovågor. Med hjälp av radarn kunde forskare skilja mygg från andra insekter och bestämma både art och kön. Metoden gjorde det möjligt att se hur aktiviteten hos myggen ökade och sjönk över stora områden under dygnet. Man kunde därmed se vilka tider som är bäst för att sätta in möjliga åtgärder.
Bästa skyddet
Att sova under myggnät är det mest effektiva sättet att skydda sig mot malaria, en sjukdom som enligt beräkningar från WHO orsakar omkring 405 000 dödsfall årligen och som främst drabbar länder i Afrika. Men näten blir verkningslösa om myggan biter innan människor går och lägger sig.
– Det som är genialiskt med de här myggnätet är att det är en passiv och billig metod som fungerar under lång tid. Nu får man istället försöka rikta in sig på att fånga flygande mygg eller undvika att de kläcks överhuvudtaget, säger Anders Lindström, entomolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt.
Resistens är en stor utmaning
Att spreja med insektmedel är ett sätt att få bort myggorna, men ett vanligt problem är att giftet även drabbar andra djur och insekter. Utöver det kan myggan utveckla resistens. En resistensutveckling kan även ske hos malariaparasiten som myggan bär på.
– För parasiten innebär det resistens mot läkemedel och för myggan innebär det resistens mot de kemikalier som vi använder för att hålla dem borta från oss. Precis som människor är de överlevare och försöker hela tiden hitta sätt att undvika eller kunna förhålla sig till detta, säger Andreas Mårtensson professor i internationell barnhälsovård vid Uppsala universitet.
Studierna publicerades i tidskrifterna Science Advance och Nature Ecology & Evolution.