Senast människan landade på månen var för 45 år sedan. Snart kan det vara dags igen.

I måndags undertecknade president Donald Trump ett policydokument som syftar till att åstadkomma ett innovativt rymdprogram som ska skicka amerikanska astronauter till månen igen och eventuellt även till Mars.

Men planerna på att skicka människor till månen har funnits under flera års tid. Rymdorganisationerna NASA och ESA samarbetar just nu för att bli färdiga med alla delar till rymdfarkosten Orion.

Första resan 2019

Redan 2019 är det tänkt att Orion ska skickas iväg på en obemannad resa runt månen i 25 dagar. Två år senare är det tänkt att fyra astronauter ska åka iväg på en resa runt månen. Först därefter blir det aktuellt med en resa där astronauterna verkligen landar på månen igen.

Då ska de första delarna av en ny rymdbas placeras nära månen.

– Därifrån ska man kunna gå ner med robotar, drönare, borrar och på sikt även människor. Det blir som ett hus där astronauterna har sin bas, säger Rosita Suenson, kommunikatör vid ESA.

Entusiastisk över planerna

Hon tror inte att den amerikanska presidentens planer på att resa till månen förändrar det internationella samarbete som redan pågår.

– Spontant låter det som att det är i linje med det samarbete vi redan har för att komma vidare mot månen, säger hon.

Den svenska astronauten Christer Fuglesang är entusiastisk över planerna.

– Det handlar om mycket mer än att bara sätta flaggan på plats, vi har bokstavligt talat bara skrapat på månens yta, säger Christer Fuglesang, professor i rymdfart vid KTH, till SVT Vetenskap.

Mycket kvar att lära

Enligt honom kan vi lära oss mycket inför längre resor ut i rymden, som till Mars.

– Framför allt kan vi lära oss hur vi människor ska hantera livet på en främmande himlakropp, hur vi ska bo och hur vi kan utnyttja de resurser som redan finns. Det är stora utmaningar som vi måste lösa om vi ska kunna åka vidare till Mars i framtiden, säger han.

Vi kan också lära oss mycket om hur våra kroppar fungerar på planeter där gravitationskraften ser helt annorlunda ut.

– Vi vet ingenting om hur det är att göra saker och leva under sådana förhållanden idag, säger han.

Ska Sverige haka på?

Flera svenska företag är redan med och bygger olika delar till rymdfarkosten Orion. Men svenska Rymdstyrelsen har inte fattat beslut om hur mycket Sverige ska vara med och satsa. Först i slutet av 2019 ger myndigheten sitt besked till ESA.

Christer Fuglesang ser gärna att Sverige storsatsar på kommande månresor.

– Det kan inspirera till nya innovationer som kan ge stora effekter. Om vi vill är det bara att hänga på, säger han.