I Tanzania undviker många tjejer att gå till skolan när de har mens eftersom det är så pass tabubelagt. Mensskydd är dyrt och många använder därför det de kan få tag på, som kartongbitar, madrasstoppning eller blad.

Det medför utöver hälsorisker en stor risk för läckage vilket innebär att man blir utstött eftersom omgivningen ser att man har mens. De som väl köper bindor använder ofta samma i flera dagar.

– Ingen får se att man har mens vilket är svårt när alla ser in på skolans toaletter. Det går inte heller att tvätta händerna. När man förstår problemen för de här tjejerna inser man hur djävulskt tufft det är, säger Sara Gabrielsson, forskare vid centre for sustainability studies vid Lunds universitet.

Testade tre olika mensskydd

Sara Gabrielsson fick därför en idé att undersöka om det fanns mensskydd som kunde underlätta tjejernas tillvaro. Att utebli från skolan så ofta som flera dagar i månaden bidrar nämligen till att många halkar efter och presterar sämre, eller i värsta fall hoppar av.

Hon tog därför hjälp av en tanzanisk masterstudent och en lokal organisation i området Shirati på landsbygden. Där genomförde hon tillsammans med dem ett test av tre olika mensskydd, engångsbinda, tvättbar binda och menskopp. Varje skydd testades av tre grupper bestående av trettio tjejer vardera under tre månader.

Menskoppen mest positiv

Det skydd som upplevdes som mest positivt var menskoppen. Den behöver inte tömmas förrän var åttonde timme och det gör att flickorna kan hantera sin mens hemma.

”Jag kan till och med spela fotboll”, ”Jag kan gå i skolan” och ”Jag känner mig fri. Jag kan gå ut”, är några av omdömena.

– Det stående inslaget var frihetskänslan, att man kan hålla mensen privat. Menskoppen kan verkligen göra skillnad för tjejers hälsa och möjligheter till utbildning. Den ger dem en chans att inte halka efter och fortsätta prestera efter det att de får mens, säger Sara Gabrielsson.

Hållbart alternativ

Sara Gabrielsson menar att menskoppen kan bli extra viktig i ett land som Tanzania eftersom de inte har någon sophantering.

– Den dimensionen är extra viktig i ett land som Tanzania, som inte har någon utbyggd infrastruktur för att ta hand om sopor. Idag räknar man inte ens in bindor i sopavfallet eftersom det finns ett så stort tabu kring menstruation. Och det i sig är ett problem, säger hon.

Män måste vakna

Nästa steg för Sara Gabrielsson är att skala upp sin forskning kring hur mensskyddet för tjejer och kvinnor i Tanzania kan förbättras. Hon jobbar också för att män ska få upp ögonen för problemen. 

– Först och främst måste vi bryta tystnaden. Man pratar inte om mens, men alla har en mor, syster eller dotter som är berörda. Vi vill visa problemen visuellt och genom att prata, utbilda och diskutera. Så att tjejer kan känna igen sig och även män och pojkar få upp ögonen för det här, säger Sara Gabrielsson.