De största miljöproblemen är själviskhet, girighet och apati, hävdas i informationsfilmen som lanserar de nya inre utvecklingsmålen (se videon). Tekniken och styrmedlen finns redan för att till exempel få ned klimatutsläppen, ändå sker det inte. Det behövs en inre utveckling för att snabba på processen enligt välgörenhetsstiftelserna Ekskäret och 29K samt hållbarhetsbyrån The new division, som ligger bakom idén tillsammans med Karolinska institutet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

23 förmågor som ska rädda världen

Tanken med de inre utvecklingsmålen är att vi alla, och beslutsfattare i synnerhet, behöver utveckla fem inre kvalitéer och 23 förmågor för att nå de globala FN-målen om åtta år. Orsaken är att vi behöver träna oss på att bry oss om andra människor och andra arter, att sluta lura oss själva och att tänka mer på komplexa samband. Då behöver vi utveckla vår inre kompass, vårt kritiska tänkande, empatin, tilliten och optimismen.

Det mesta går åt fel håll enligt FN

År 2016 satte FN upp 17 extremt ambitiösa globala hållbarhetsmål som skulle vara uppnådda till 2030. Men så kom covid-pandemin och kriget i Ukraina som ändrade spelplanen radikalt. Världssvält, artutrotning och klimatutsläpp, liksom nästan alla andra mätbara indikatorer för de globala målen, pekar nu åt fel håll.

Vetenskapligt belagda metoder att utveckla sitt inre

Vilka metoder som kan utveckla de inre kvalitéerna ska lanseras i en handbok i september i år. Enligt forskaren Kristian Stålne vid Malmö universitet så blir det sannolikt bland annat mindfulness, meditation, acceptans- och åtagandeterapi (ACT), hållbar medvetandeträning (SCT) och Nature quest (retreat i naturen) eftersom de har vetenskapligt stöd. Metoderna kommer att utvärderas i fem länder där hundra beslutsfattare ska gå en kurs under åtta veckor.

Forskningen leds av professor Christine Wamsler vid Lunds universitet. Hon har redan testat upplägget på hundra EU-politiker som efter att ha gått kursen röstade för en starkare klimatpolitik. Enligt Wamsler så är arbetet med de inre utvecklingsmålen ett komplement och inget som ska stoppa dagens konkreta miljöarbete. Hon anser att jämställdhetsfrågans utveckling i Sverige är ett tydligt exempel på hur snabbt breda befolkningsgrupper kan tänka om.

Hinner vi vänta på andlig utveckling?

Vi har enligt FN:s klimatpanel IPCC bara några få år på oss att vända utsläppskurvorna för att ha en rimlig chans att hålla den globala uppvärmningen under två grader i snitt. Vem hinner då vänta på att miljontals människor går på utvecklingskurs? Möjligen kan man påverka många människors psykologiska utveckling så att de radikalt förändras mot ett hållbarare liv, men det återstår att bevisa och sådan forskning tar tid.

Trots att många svenskar är oroade över klimatet så släpper medelsvensson ut ohållbart många ton per år via sin konsumtion. Kanske funkade det att lägga över på individen att begränsa sina begär på den tiden de flesta i Sverige trodde på de sju dödssynderna och en straffande Gud? Idag går det sannolikt fortare med ekonomiska styrmedel så att de hållbara valen blir billiga och roliga och de miljöskadliga dyra och skämmiga. Fast det kräver förstås mycket mod hos politiker – vilket är en av de 23 förmågorna som ska tränas under höstens första inre utvecklingskurs.

År 2030 vet vi hur det gick.