Staffan Normark, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien inledde annonseringen med något som fick många i salen att dra en lättnandens suck:

– Det handlar om någonting oerhört litet som har en avgörande betydelse, sade Staffan Normark.

Upptäckten av den så kallade Higgspartikeln, eller Higgsbosonen, var kraftigt förhandstippad, och tog alltså priset.

SVT mötte pristagaren Englert

I Bryssel mötte SVT en François Englert på gott humör som berättade hur det var att ta emot beskedet om att han tilldelats Nobelpriset.

– Jag hade satt mig ner med familjen i väntan på priset, men eftersom det dröjde så tänkte jag att det inte var jag. Men eftersom vi alla var samlade tänkte jag att vi kunde ha en fest iallafall. Eftersom mina barnbarn tycker att jag är bäst på att göra banantoast så beslutade de att ge mig ett pris som ”banantoast-mästare”. Men sedan ringde dem.

Vad ska du göra med pengarna?

– Det har jag inte funderat på, men jag tänker inte ge dem till dig i alla fall, säger Englert med ett skratt.

– Om Higgspartikeln inte skulle existera skulle ingenting i naturen kunna ha massa. Det här är en fantastisk, helt enastående upptäckt, säger Lars Bergström från Nobelkommittén till SVT. Englert var den förste som observerade den här mekanismen, medan Peter Higgs var den första som förstod att det var en partikel.

Forskningscentret bakom beviset prisas inte

Belgaren François Englert och britten Peter Higgs tilldelas alltså årets nobelpris. Men forskningscentret CERN, som gjort testerna som slutgiltigt i experiment bekräftat partikeln fick inte vara med och dela på priset.

Det är för sina teoretiska förutsägelser som Higgs och Englert prisas, för artiklar som publicerades redan 1964 om den så kallade Higgsmekanismen och Higgspartikeln – populärt beskrivet som en av orsakerna till att materiens minsta byggstenar har olika massa.

”Jag är överväldigad över att tilldelas det här priset och tackar den Kungliga vetenskapsakademien. Jag skulle också vilja gratulera alla som bidragit till upptäckten av den här nya partikeln och tacka min familj, vänner och kollegor för deras stöd”, säger Peter Higgs i ett förproducerat uttalande, förmedlat av universitetet i Edinburgh där han är professor emeritus.

Peter Higgs under jorden

Peter Higgs själv, mannen som givit namn åt Higgspartikeln, sägs ha gått under jorden inför dagens prisutdelning. Han befinner sig på en plats utan vare sig telefon eller dator, oåtkomlig för världens journalister.

Bägge pristagarna har alltså ännu inte kunna nås av kommitténs telefonsamtal.

Däremot nås pristagaren Englert på en högtalartelefon inför det samlade pressuppbådet på presskonferensen.

– Tack jag mår bra, och nu är jag mycket glad!

En journalist frågar: ”Nu när fysiken löst denna gåta vilken är då nästa gåta för fysiken att lösa?”

– Nästa fråga som inte är löst är frågan om mörk materia i universum.

– Jag är verkligen mycket mycket glad att få priset, avslutar Englert samtalet på högtalartelefonen.

SVT:s Europakorrespondent Christian Catomeris mötte Belgiens premiärminister Elio Di Rupo strax efter tillkännagivandet. Han erkänner att han inte är förvånad över att en av hans landsmän fick priset:

– Nej, det är jag inte. Det här är en av de stora upptäckterna i vår tid. Jag hoppas att partikeln nu ska få ett annat namn som ska hedra de tre personer som oberoende av varadra har kommit fram till de här slutsatserna, säger Di Rupo.

Den tredje personen han syftar på är belgaren Robert Brout avled 2011

Försening före annonseringen

Men annonseringen föregicks av en oväntat utdragen försening.

– En så här lång försening har jag inte varit med om, säger Jens Ergon, en av SVT:s reportrar på plats innan annonseringen kom igång.

Otåligheten var stor bland världspressen som samlats när förseningen började närma sig en timme, då Nobelkommitténs möte drog ut på tiden.

Kounteya Sinha från Times of India trodde att det kanske hade att göra med att kommittén inte fått tag på pristagarna. Han sade till SVT att Nobelpriset är jättestort i Indien, och nu när Higgsbosonen får priset blir det en ännu större grej, eftersom chefen för forskningsprojektet CMS vid CERN, och som deltagit i jakten på Higgsbosonen, är av indiskt ursprung.

Oenighet orsak till försening

Vetenskapsradion i SR P1 fick igår bekräftat att försening berodde på oenighet bland Akademins ledamöter.

Ledamoten av Vetenskapsakademien Anders Bárány bekräftade att flera ville få in fler än teoretikerna:

– Jag tycker att det är oerhört orättvist. Det är första gången någonsin som man i motiveringstexten har gjort ett sånt omnämnande där man räknar upp hela CERN och de två detektorerna ATLAS och CMS, och jag tycker inte att de ska vara nöjda med det, säger Anders Bárány till Vetenskapsradion.