Snart flyttar tornseglarna och svalorna söderut, och tar kanske en bit av sommaren med sig. Men fram till nu har det varit en gåta vart tornseglaren tar vägen när den lämnar Sverige i slutet av sommaren. Trots att 54 000 tornseglare ringmärkts under hundra år har bara ett enda återfynd gjorts, i Kongo i centralafrika. GPS-sändare har de senaste årtiondena kunna berätta mycket om stora fåglars rörelser, men dessa är för stora för tornseglaren och andra små fåglar. Men ny mikroteknik avslöjar nu helt nya saker om deras flyttning.

Revolution på gång

En ljuslogger är en tunn cirka 5x10 mm stor ljusmätare som fästs i en lite sele på fågelns rygg. Den väger bara ett halvt gram och påverkar inte fågeln. Loggern registrerar hur mycket dagsljus den får. När fågeln återfångas kan informationen läsas av och man kan man utifrån dygnslängd och solens upp- och nedgång räkna ut var den befunnit sig varje dag på cirka 10 mil när. Precisionen räcker med andra ord för att rita upp en ganska exaxt flyttväg. Ljusloggarna har varit en revolution för studier av små fåglars flyttning.

– Ja, det har betytt väldigt mycket. Helt plötsligt kan vi sätta den här utrustningen på fågelarter som vi nästan inte vet nånting om deras flyttning, säger Susanne Åkesson, professor i zoologisk ekologi vid Lunds universitet och koordinator för djurflyttningsprogrammet CAnMove.

Väljer en omväg

Hittills har forskarna från Lunds universitet satt ljusloggar på nästan 200 tornseglare. Varje logger kostar en knapp tusenlapp men det är ändå mycket billigare än till exempel GPS-utrustning. Ljusloggarna har visat att de flesta tornseglarna väljer en västlig väg över Spanien ner via västafrika till Kongo i centralafrika.

– De gjorde en avstickare från den kortaste vägen, och den distansen var ungefär 50 procent längre. Så de gör en mycket längre flygning ner till övervintringeområdet ärn vad vi förväntade oss. Förmodligen har det att göra med var de kan finna föda, och med hur vindarna ser ut. Sen kan det bero på att de historiskt expanderade därifrån.

Vårflyttningen som bara tar en månad, går via ett regnskogsområde i Liberia, där regntiden gör att det finns gott om insekter som tornseglaren behöver som uppladdning för den snabba flytten över Sahara. Den största delen av året lever tornseglaren alltså över regnskogen.

Flyttväg nyckel för bevarande

Genom att kartlägga flyttvägen är det lättare att skydda fåglarna.

– Man kan med den hjär tekniken lokalisera viktiga områden för flyttfåglar, och det är väldigt viktigt för bevarande av dem. Om man till exempel besprutade regnskogen i Liberia skull det till exempel få fatala konsekvensker för många fågelarter och speciellt för tornseglare.

Men ringmärkning då, kan man sluta med det nu om man ser hur fåglarna flyttar?

– Nej, ringmärkning går att använda till många andra typer av studier. Långtidsstudier för att känna igen individer, eller för att titta på överlevnad.

Avslöjat rekordflyttning

Tornseglarna var först men de är inte de enda som fått bära en ljuslogger under sin flyttning. Rosenfinkar, törnskator, mindre strandpipare och nattskärror har också fått sina vinterkvarter avslöjade. Tack vara en ljuslogg kunde det visas att en dubbelbeckasin, en traststor vadare, hade flyttat 600 mil nonstop på bara tre dagar mellan Jämtland och västafrika. Snitthastighet var 90 km/timmen vilket är rekord för en så lång flygning.

Mystiska hussvalor ska följas

I år gör forskarna ett andra försök att utrusta hussvalorna på Ottenby fågelstation på Ölands södra udde med ljusloggar. På Linnés tid under 1700-talet trodde man att svalorna övervintrade på sjöbottnar, men nu vet man bättre. Ett första återfynd i slutet av juli visade att den hussvalan tillbringat vintern i Namibia.

– Hussvalan är en annan av de här lite mystiska flyttfåglarna där vi inte har så många återfynd av svenskmärkta hussvalor i övervintringsområdena så därför kommer verkligen det här att hjälpa oss att få svar på var nånstans de övervintrar, vilken flygväg de tar och vilka rastplatser de har.

Av ett 40-tal fåglar väljer forskarna ut ett tiotal äldre fåglar som visat sig vara goda överlevare och har stor chans att återvända. Nästa år kanske fler återfångade fåglar kan bekräfta vilken väg hussvalan tar till södra Afrika.