På den Antarktiska halvön, som sträcker sig upp mot sydamerikas spets, ligger den stora shelfisen Larsen C. Det är ett gigantiskt område med is från glaciärerna som flyter ut över havet. Forskare varnade redan förra året att en stor bit är på väg att brytas loss. Nu har forskare inom Project Midas, knutna till British Antarctic survey, funnit att en lång spricka i shelfisen vuxit dramatiskt de senaste månaderna.
Sedan satelliter kunde observera sprickan senast i mars i år tills dess att den antarktiska mörka vintern upphörde och sprickan kunde observeras igen i mitten av augusti, har den blivit hela 22 kilometer längre och är nu sammanlagt 13 mil lång. Forskarna bedömer nu att en del av shelfisen larsen C med en yta på 6.000 km2 kommer att brytas av inom kort. Det motsvarar ett område dubbelt så stort som Gotland.
– Det är så stort! Det kommer att låta och det kommer att bli stora vågor. Det kommer inte att vara ett bra ställa att vara på när det sker. Men det skulle vara jättehäftigt och jätteläskigt, säger Nina Kirchner, som är glaciärforskare på Stockholms universitet och som planerar att skicka en undervattensrobot under shelfisarna på Grönland och i Antarktis.
Kan bli superisflak
Sprickan har också blivit bredare, från cirka 200 till 350 meter. Enligt de brittiska forskarna går den hela vägen igenom. Nu när den antarktiska sommaren kommer med mer värme kommer sprickan att fyllas med smältvatten som fräter sig nedåt i en ökande hastighet. Smältvattensjöar ovanpå isen kan även göra sprickan längre. När isen kommer att brytas av går inte att förutsäga, men de brittiska forskarna tror inte det kommer att ta mer än ett par år. Om isen lossnar som ett enda stort isflak eller i delar går inte att veta. Men troligtvis kommer det i vilket fall snart brytas upp i mindre flak.
– Vi har exempel i nutid där isen har spruckit i mindre bitar, men vi vet från geologisk tid att det har skett att lika stora isflak har lossnat på en gång och förblivit hela. Här tror jag att det i vilket fall kommer att brytas upp i mindre bitar. Det påverkas av vind och vattenströmningar, säger Nina Kirchner.
Anfalls uppifrån och nedifrån
Orsaken till avsmältningen är att den antarktiska halvön påverkas av den globala uppvärmningen vilken orsakats av människans utsläpp av växthusgaser. De brittiska forskarna visade redan förra året att isen smälter både ovanifrån av sol och värme, men även underifrån av allt varmare havsvatten. Beräkningar visade att havet smälter bort hela 3 decimeter om året.
– Vi pratar mest om att lufttemperaturen stiger, och om medelvärden i luften när det gäller två-gradersmålet till exempel. Men vi pratar aldrig om temperaturen i haven. Det är ökningar där, trots att det bara är tiondelar av den vi ser i luften, som påverkar de här isarna ganska kraftigt. det är uppvärmnignen i havet som gör att de är instabila och att de tappar sin förmåga att hålla isarna i Västantarktis på plats, säger Nina Kirchner.
Havnivån stiger när proppen dras ur
Att ett stort isflak bryts loss höjer inte havsnivån i sig eftersom isen redan flyter på havet. Men, forskarna varnar för att en stor kalvning kan starta en kedjereaktion som leder till att hela Larsen C, som är något större än Danmark, kommer att brytas sönder fullständigt. Det hände den intilliggande shelfsien Larsen B år 2002. ( Larsen A försvann 1995.) När Larsen B bröts upp skedde det under bara ett par månader flöt ut till havs i små bitar.
Det skulle visserligen inte vara den första gången som ett stort isflak lossnar från Larsen C. Det hände också i slutet av 80-talet. Men skillnaden den här gången är att isen blir rekordliten, och att den riskerar att bli instabil.
För när iskanten inte längre förmår att hålla tillbaka ismassorna bakom, kan de bakomliggande glaciärerna börja forsa ut i havet med en ökande hastighet. Det kan bli som att dra ur proppen. Om detta händer vid Larsen C kan havsnivån höjas med upp till en decimeter enligt forskarna.
– Vi räknar med att havnivån kommer att stiga med åtminstone en halvmeter under det här århundradet. Vi vet också att efter att Larsen A och B bröts upp så kom en ganska stor del av tillskottet till havsnivåhöjningen från de glaciärerna som matade de shelfisarna. Larsen C är större så att förlora den skulle ge ett betydande extra tillskott, säger David Vaughan, professor på British Antarctic Survey.
Havscirkulationen i fara
Larsen C är den fjärde största shelfisen i Antarktis och har kanske funnits så länge som i 20.000 år. Shelfisarna Ross och Ronne-Filchner är lika stora som Sverige. Om isarna lossnar och glaciärerna släpper allt mer sötvatten ut i havet kan hela jordens havscirkulation påverkas.
– Hela pumpningsprocessen som transporterar värme över hela jordkoltet sätts igång där. Så om vi förändrar systemet där kommer vi att märka det även om vi sitter på andra sidan av jordklotet, säger Nina Kirchner.
– Den globala uppvärmnigen pågår. Det är bara så. Vi kommer att förlora shelfisar i Antarktis, det kommer att hända. Vi måste förhålla oss till det och besluta om åtgärder. Och vi får inte sluta försöka förstå varför det händer.