Utsläppen av kemikalier i Sverige har förändrats. Från höga koncentrationer av enstaka giftiga kemikalier som DDT och PCB, har vi idag lägre koncentrationer av en mängd olika miljögifter.
Den samlade effekten har ofta större påverkan på oss och naturen, än effekten av varje ämne var för sig.
– Vi ser att inlärningsstörningar hos barn ökar, allergierna ökar och fertiliteten minskar. Samtidigt är många tillåtna kemikalier allergiframkallande och hormonstörade ämnen, säger Christina Rudén, professor vid Stockholms Universitet och regeringens särskilda utredare.
Kan ligga bakom hälsoproblem
Forskarnas hypotes är att dagens kemikalier kan vara orsak till många av de hälsoproblem vi ser idag.
Men eftersom de handlar om tiotusentals kemikalier som forskarna inte kan testa på människor är det svårt att visa på konkreta fall.
– Det är otroligt svårt att bevisa att en person fick cancer av just det här ämnet. Det handlar om när, var och hur någon har exponerats för det. Alla känner någon som rökt hela livet utan att ha fått lungcancer. Samtidigt vet vi att 50 procent av alla rökare dör av sjukdomar som orsakas av rökningen. Det är en sannolikhetskalkyl på samma sätt med kemikalier, säger Christina Rudén.
Två vägar
En ny kemikalieutredning, som presenterades för regeringen i början på november, menar att det finns ett tydligt vägskäl.
Antingen läggs stora forskningsresurser på att ta reda på hur olika blandningar av tiotusentals kemikalier sprids och hur de kan påverka oss. Det kommer ta lång tid och kräva stora resurser.
Sänka gränsvärdena
Eller så gör man något mycket enklare.
En radikal minskning av gränsvärdena för alla kemikalier så att man endast får släppa ut en tiondel av dagens.
– Det är en uppskattning, ingen vet om en tiondel av dagens nivå är för mycket eller för lite. Men det skulle innebära en omedelbar sänkning av riskerna, säger Christina Rudén.
Cocktaileffekten
Det finns tiotusentals kemikalier i vår vardag. I luften, i våra kläder, i rengöringsmedel, förpackningar och i många andra saker vi kommer i kontakt med.
Traditionellt har man forskat på riskerna från dessa kemikalier en och en – men de senaste 15 åren har forskarna allt mer börjat titta på hur kemikalierna kan addera till varandras effekter.
En EU-finansierad studie, fann till exempel blandningar av 41 hormonstörande kemikalier i urin- och serumprover från 2 300 gravida kvinnor och kunde visa på risker för fostren som associeras till dessa blandningar.
Kritisk mot EU-direktiv
Den nya utredningen är kritisk till att EU inte har reglerat kemikalier med människors hälsa i åtanke. Målet med direktiven är idag att säkerställa god kemisk status i hav, sjöar och vattendrag.
– Det betyder att vi vet mer om riskerna med kemikalier i vattendrag än i människor. Det tycker vi är olyckligt och vi vill se om man kan överföra delar av vattendirektiven till ett hälsodirektiv med människan i fokus, säger Christina Rudén.
Industrin vill ha mer forskning
Representanter från kemiindustrin menar att utvecklingen av en ny kemikalie från idé till färdig produkt är en process som kan ta tio år och kräver enorma investeringar.
—Höjer vi säkerhetsnivån ytterligare utan att det finns någon vetenskaplig grund för det blir tröskeln för nya bättre kemikalier ännu högre, säger Kristina Neimert Carne, sakkunnig i kemikaliefrågor på branschorganisationen IKEM.
Enligt IKEM finns det en risk att befintliga kemikalier får ett försprång om gränsvärdena sänks. Då är risken att nya ”bättre” kemikalier som har lägre riskprofil aldrig kommer ut på marknaden.
—Vi skulle hellre se att EU kraftsamlade för att ta fram bättre och effektivare riskbedömnings- och screeningmetoder, säger Kristina Neimert Carne.
Enligt Christina Rudén är de flesta aktörer positiva till att minska gränsvärdena till en tiondel.
—De som jobbar emot är den kemikalietillverkande industrin. Hade vi en industri som ville ta ansvar så vore det enklare.
Utredningen ska nu skickas på remiss. Regeringen kan sedan välja att ändra lagstiftningen här i Sverige eller att driva frågan på EU-nivå.
Läs hela utredningen här.
Vill du veta mer om gifter i Östersjön och hur dess förutsättningarna har förändrats de senaste tio åren, se programmet Östersjön – hot och hopp, i Vetenskapens värld måndag 25 november i SVT2, kl. 20.00. Programmet går också att se på SVT Play.