Stress kan hjälpa en läkare att till exempel öka fokus under en avancerad operation. Men stress på grund av onödiga administrativa uppgifter kan också leda till en rad negativa konsekvenser som minnesstörningar, koncentrationssvårigheter och utmattning. Det visar en enkätundersökning bland 1.500 svenska läkare som i dag publiceras i Läkartidningen.
– Att utföra sin kärnuppgift blir man inte stressad av, det stärker i stället den egna självkänslan. Det som stressar är att man hindras från att göra det man har utbildat sig till, det man är professionellt kunnig i och det man vill göra. Hittills har vi ju ägnat oss mest åt att titta på kärnuppgifterna men nu verkar det ju som att det för många är just sidouppgifterna som stressar, säger Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi och en av tre forskare bakom studien.
”Blir väldigt ofta avbruten”
Tre fjärdedelar av de 1.500 läkare som ingår i enkätstudien upplever att de måste ägna en medelhög eller hög andel av sin arbetstid åt arbetsuppgifter som är oskäliga eller onödiga, alltså ligger utanför yrkesrollen eller hade kunnat undvikas om organisationen såg annorlunda ut.
– Läkaren blir väldigt ofta avbruten och störd i sitt arbete eftersom det finns en mängd av alla möjliga sidouppgifter som de förväntas utföra. Dels skapar mängden sidouppgifter en stress, men dessutom leder de säkert även till någon typ av irritation eftersom de ligger utanför professionen. Och den här typen av identitetsfrågor som påverkar självkänslan är en typ av stress som tror jag går mer på djupet än annan stress.
Den femtedel av de svarande läkarna som uppgett att de måste ägna hög andel av sin arbetstid åt ”illegitima” arbetsuppgifter är också de som är mest stressade.
– Påslaget av utmattning och anspänning är väldigt, väldigt högt i den här gruppen om 20 procent som har mycket sidouppgifter. Där finns ju över femtio procent som tror att de knappt orkar med arbetsdagen fram till kvällen och man ser nästan aldrig så höga siffror i den här typen av forskning, säger Gunnar Aronsson.
”Blir ju sjuka”
Tidigare studier har visat att läkarna bara ägnar en tredjedel av sin arbetstid åt direkt patientarbete medan resten av tiden går åt till att skriva journaler, rapportera provsvar och utföra andra administrativa uppgifter. Det här är dock den första studien som tittar på sambandet mellan hur mycket ”extrajobb” läkarna måste göra och hur de mår och forskarna vill nu gå vidare med studierna för att öka kunskapen om läkarnas – och andra yrkesgruppers situation.
– Jag tror att det här finns i många arbetsgrupper, att sidouppgifterna tränger undan annat och äter upp tiden, säger arbetspsykologiprofessorn.
Eftersom stressen påverkar läkarnas koncentrationsförmågan kan den i förlängningen också påverka patienterna och deras säkerhet. Men i första hand är det läkarna som drabbas.
– Människor som har det på det sättet under en längre tid blir ju sjuka.
– Det finns några enstaka fall där skyddsombuden på ett sjukhus uppfattade att vissa läkare utsattes för så mycket belastning att deras dödsfall skulle kunna ha med deras arbetsuppgifter att göra. I det här fallet handlade det om att läkarna var tvungna att hitta sängplatser åt patienter och de behöva ringa fruktansvärt många samtal för att ordna detta, säger Gunnar Aronsson.