Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet startades ett samarbete för några år sedan för att mäta hur personer med utmattningssyndrom reagerar på att vistas i skogen.
Blodtrycket sjönk mest vid vattnet
I en av deras studier fick en grupp med patienter besöka olika platser under 50 minuter samtidigt som olika tester togs. De upptäckte att blodtrycket knappt förändrades när deltagarna befann sig i stadsmiljö.
Men i granskogen så sjönk undertrycket, och i tallskogen vid sjön sjönk det ännu mer.
Pulsen följde samma mönster
– Vi kunde se att pulsen gick ned mycket mer ute i skogen jämfört med i stan, säger Elisabeth Sonntag Öström, fysioterapeut och medicinsk forskare som deltog i studien.
De testade även deltagarnas koncentration. Forskarna kunde se att den stärktes av att vara i skogen och försämrades i stadsmiljön. Deltagarnas mående ökade också av skogsmiljön, vilket de uppgav i självskattningstest.
– De skattade att de var mer avspända, lugna och harmoniska, glada och klartänkta där ute i skogen jämfört med stan, säger Elisabeth Sonntag Öström.
Inte lika slående resultat som i Japan och Sydkorea
Termen skogsbad kommer ursprungligen från Japan där det kallas Shinrin Yoku. Japansk och koreansk forskning på skogsbad har visat på väldigt goda resultat.
Men forskningen från Umeå visar inte på lika slående skillnader mellan stad och skog. Ann Dolling, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet tror att det kan bero på att kontrasten mellan stad och skog är mycket större där i till exempel Japan.
– Det var ju svårt att hitta en icke-grön miljö i björkarnas stad Umeå. Det fanns ju träd överallt. Det är sånt som kan ha påverkat. Men ibland känns det som att deras resultat är lite för bra, säger hon.
Men alla resultaten visar att naturen har en läkande effekt. Och det finns olika teorier till varför människor mår bra av naturen.
En handlar om att uppmärksamheten i naturen är mer spontan, jämfört med i stadsmiljön där den är riktad.
Måste ta mycket beslut i staden
– Vi är tvungen att använda riktad uppmärksamhet när vi kör bil, cyklar, använder dator. Vi har byggt ett samhälle för riktad uppmärksamhet, där vi är tvungna att fatta massa beslut och vara alerta hela tiden.
– I skogen använder du den här spontana uppmärksamheten, när du sitter ned vi en trädstam eller en sten och bara låter dig själv vara, säger Ann Dolling.
Hon menar att vår hjärna är så gammal och inte har hunnit med i utvecklingen av vad vi utsätter den för.
– Människan kommer ju från naturen, ursprunget är ju där.
Hoppas på natur på recept
Klart är att naturen har goda effekter på människans fysiska och psykiska hälsa och Umeå-forskarna Ann Dolling och Elisabet Sonntag-Öström tycker att det i nuläget finns tillräckligt med evidens för att läkare ska kunna börja skriva ut natur på recept. Men än är vi inte där.
– Det är så viktigt för en läkare att det ska vila på beprövad erfarenhet och evidens. Och vi tycker att vi har evidensen, men det är inte alla läkare som tycker att den är tillräcklig. Det är som att det är för enkelt och inte tillräckligt fint, avslutar hon.