De senaste 15 åren har astronomer upptäckt närmare 500 planeter som kretsar kring stjärnor i vårt kosmiska grannskap. Men fram till nu har inga fynd bekräftats utanför Vintergatan.
Men nu hävdar forskare vid tyska Max Planck-institutet och Europeiska sydobservatoriet (ESO) att de gjort den första bekräftade upptäckten av en planet från en annan galax än Vintergatan. Deras analyser visar också att det verkligen rör sig om en planet.
– Det är första gången som astronomer avslöjat ett planetsystem i en ström av stjärnor som har sitt ursprung i en annan galax, säger Rainer Klement, astronom vid tyska Max Planck-institutet som lett planetjakten från ESO:s observatorium i La Silla i Chile.
Vaggningar avslöjade planeten
Den ytterst ovanliga planeten har fått det prosaiska namnet HIP 13044b. Den kretsar kring en stjärna i stjärnbilden Ugnen ungefär 2 000 ljusår från jorden. Forskarna upptäckte planeten när de noterade små vaggande rörelser hos stjärnan. De uppstår på grund av tyngdkraften från en annan himlakropp i omloppsbana kring stjärnan.
Planeten har en massa 1,25 gånger Jupiters. Den kretsar runt en stjärna som ingår i den så kallade Helmiströmmen, en dvärggalax som för sex-nio miljarder år sedan uppslukades av Vintergatan, i en så kallad galaxkannibalism. Nu börjar den närma sig slutfasen i livet och även planeten tros därför vara på väg mot sin undergång.
Överlevt mot alla odds
Minst lika överraskande är att HIP 13044b är en av få utomgalaktiska planeter som, vad man vet, överlevt sin värdstjärnas fas som röd jätte. Stjärnan sväller då kraftigt efter att ha bränt slut på allt väte i kärnan, för att senare dra ihop sig och i stället bränna helium.
Eftersom stjärnan så småningom kommer att svälla upp på nytt finns det risk att planeten kommer att slukas av stjärnan. Upptäckten kan ge viktiga ledtrådar till vad som kan hända i vårt eget solsystem. Även solen väntas bli en röd jättestjärna om ungefär fem miljarder år.
Något som förbryllar astronomerna är att planeten har ett mycket lågt metallinnehåll. Det stämmer inte med vedertagna teorier om hur planeter bildas.
P O Lindström/TT
Fakta: Europeiska rymdobservatoriet
Europeiska rymdobservatoriet (ESO) stöds av 14 EU-länder och är Europas främsta samarbetsorgan för rymdforskning. ESO driver tre observatorier i Chile, La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för vitt ljus, och Vista, det största kartläggningsteleskopet. Sedan 1984 finns i La Silla ett 2,2-metersteleskop som är permanent utlånat från Max Planck-sällskapet. ESO planerar nu bygget av ett 42 meters extremt stort rymdteleskop för synligt och infrarött ljus, kallat E-ELT. Det ska stå klart kring 2017.