Varje år vid den här tiden sätter världens vetenskapsjournalister sig ner och grubblar kring vems namn som kommer att ropas ut vid lunchtid på måndag på Nobel forum.

Till vår hjälp har vi Thomson Reuters, som listar forskare som nämnts ofta av andra forskare – vilket brukar vara ett säkert tecken på att det man gjort betraktas som viktigt. Vad gäller medicin kan man få ledtrådar också genom att titta på andra vetenskapliga pris som Lasker awards och Wolfpriset. Själv brukar jag också följa vilka ämnen som diskuterats på de vetenskapliga symposier som Nobelförsamlingen själv ordnat under de senaste åren.

Ibland blir det då rätt, ibland överraskar Nobelförsamlingen med något helt annat.

Gener som aktiveras utifrån föräldrarnas liv

Använder man sig av den här metoden borde Epigenetik belönas i år. Alltså upptäckten av hur det inte bara är vilka gener vi har som formar hur vi blir, utan hur olika gener aktiveras eller stängs av till exempel beroende på vad vi eller våra föräldrar upplevt.

Det här kan låta lite krångligt, men är egentligen ganska fascinerande. En konkret effekt av detta är till exempel att forskare visat att barn till mammor som svalt under andra världskriget var mer benägna att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Mammans brist på mat fick barnens gener att ställa om till svält och när den uteblev blev effekten i stället diabetes och andra vällevnadssjukdomar.

Skottland, Israel och USA

Thomson Reuters tror att det blir Adrian Bird från Edinburgh och israelerna Howard Cedar och Aharon Razin som vinner epigenetikpriset.

Jag är inte lika säker på det. När epigenetik diskuterades på Nobel forum i våras var det Rockefellerforskaren David Allis från New York som var huvudtalare. Jag tror att han blir en av pristagarna.

Ett annat område som lyfts fram som nobelfavorit länge är hur proteiner är veckade. I cellerna görs det mesta och det viktigaste arbetet av proteiner. Hur de här proteinerna ska ta sig uttryck beror på vilket sätt de är arrangerade, eller veckade som forskarna säger.

Veckade proteiner leder till sjukdomar

Fel veckade proteiner leder till sjukdomar som Alzheimers sjukdom eller allergier.

Det här anses som oerhört viktiga upptäckter och väntas få tillämpningar på hur vi behandlar dessa sjukdomar i framtiden. Och belönas upptäckten med årets nobelpris är den tyske forskaren Ulrich Hartl, eller amerikanen Arthur Horwich tänkbara pristagare.

Sedan tycker jag att man får drömma lite också när man spekulerar och min personliga favorit är upptäckten av hur man kan koppla sig förbi skadade eller saknade hårceller i örat och fånga upp ljudets vibrationer och på elektrisk väg föra det direkt till hörselnerven. Det är den upptäckten som ligger bakom dagens Cochleaimplantat, som lett fram till att över 200 000 människor som förr var döva nu hör.

Alfred Nobel formulerade sig själv så att hans pris skulle gå till en upptäckt som gjort stor nytta för mänskligheten och jag tycker att Cochlea implantatet är en just sådan.. En annan rolig sak med att belöna den forskningen är att det skulle bli en kvinnlig nobelpristagare i så fall: tyska Ingeborg Hochmair skulle kunna dela priset med australiensaren Graeme Clark och amerikanen Blake Wilson.