Med hjälp av mRNA-teknik har en enorm mängd doser snabbt kunnat tillverkas, vilket räddat miljontals liv under pandemin. Antikropparna som skyddar mot infektion har dock visat sig minska relativt fort, även om skyddet mot svår sjukdom troligen finns kvar längre.
Före jul godkände Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) Nuvaxovid, ett proteinbaserat vaccin som bygger på en äldre och mer beprövad teknik med väl kartlagda biverkningar.
– Vi hoppas också att skyddet sitter lite längre jämfört med mRNA-vaccinerna eller de virusvektorbaserade där man ser att det dalar ner efter ett halvår. Men det vet vi inte förrän vi börjar vaccinera, säger Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet.
Bra nivåer antikroppar
mRNA-vaccinerna kan sägas innehålla en instruktionsmall för hur kroppen själv kan producera de proteiner som man vill att immunförsvaret ska reagera på. Proteinbaserade vaccin innehåller istället proteinpartiklar från viruset som framställs i laboratorium och injiceras.
Förhoppningar knyts nu till att proteinvaccinerna vanligen ger fler antikroppar och därmed en längre skyddseffekt.
– Mycket pekar på att proteinbaserade vaccin får upp riktigt bra nivåer av antikroppar, men man får nog vänta lite innan man kan uttala sig med säkerhet om att det kommer göra en signifikant skillnad jämfört med mRNA-vaccinen, säger Karin Loré, professor i vaccinimmunologi.
Både hon och Ali Mirazimi ser flera fördelar med att olika typer av vaccin finns på marknaden.
Fler patientgrupper
– Det kan vara så att folk som är rädda för mRNA-vaccin av någon anledning, känner sig mer trygga med att ta ett proteinbaserat vaccin för att de är beprövade för andra sjukdomar och man vet att de oftast funkar väldigt bra, säger Karin Loré.
De lyfter också fram att proteinvaccin skulle kunna ges till patienter som av olika anledningar inte kan ta de andra vaccinen, exempelvis allergi. Dessutom klarar sig proteinbaserade vacciner kylskåpstemperatur, vilket underlättar förvaring och distribution.
När proteinbaserade vaccin kan tas i bruk på bred front är ännu oklart, inte minst kan det dröja innan produktionsvolymerna kommit upp i de nivåer som krävs.
Vaccinsamordnaren Richard Bergström har tidigare sagt till TT att Sverige beställt 4,1 miljoner doser från Novavax, men att han blir glad om vi får 100 000 under första kvartalet 2022.
Fakta: Godkända vacciner mot covid-19
- Vaccinet Nuvaxovid från det amerikanska bolaget Novavax är det femte att få grönt ljus av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Det är godkänt för vuxna som är 18 år och äldre och EU-kommissionen har centralt beställt 200 miljoner doser för medlemsländernas räkning.
- Sedan tidigare är mRNA-vaccinen från Pfizer-Biontech och Moderna, samt virusvektorvaccinen från Astra Zeneca och Janssen godkända. Det sistnämnda används dock inte i Sverige, medan Astra Zenecas vaccin som inledningsvis gavs till äldre har fasats ut.
- De proteinbaserade vaccinerna, dit Novavax vaccin räknas, ger direkt immunförsvaret främmande substanser att agera mot. De innehåller grupper av det protein, i det här fallet coronavirusets spikeprotein, som immunförsvaret ska lära sig att bekämpa samt ett adjuvans, ett hjälpämne som förstärker effekten.
- Vaccinerna från Pfizer-Biontech och Moderna använder en molekyl som kallas mRNA, där m står för messenger, det vill säga budbärare. Molekylen, som även kallas budbärar-RNA, innehåller instruktioner för hur kroppen kan producera de proteiner, även här spikeproteinet, som immunförsvaret ska reagera på.
- Vektorvaccin innehåller precis som mRNA-vaccin genetiska instruktioner för ett protein. Genen sätts dock in i ett försvagat förkylningsvirus som infekterar kroppens celler och ger upphov till det önskade proteinet, som i sin tur sätter i gång ett immunsvar. Det används exempelvis mot ebola.
Källa: Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Karolinska institutet