– Det finns ingen anledning att vänta, menar den norske psykologen och forskaren Pål-Ørjan Johansen som vill ge LSD till patienter med alkoholproblem som provat existerande behandlingar utan att bli hjälpta.

– Om de inte får tillgång till behandlingen kan det få katastrofala följder för dem och deras familjer. Det här är en av huvudorsakerna till för tidig död och sjukfrånvaro i västvärlden, säger han.

Hippierörelsens favoritdroger, LSD och psilocybin, ett ämne i psykedeliska svampar, har på senare år blivit allt mer intressanta för forskare som försöker hitta botemedel mot svårbehandlade beroendesjukdomar som alkoholism.

Redan på 1950- och 60-talet undersökte forskare drogernas potential som mediciner mot beroende och flera studier visade lovande resultat. Pål-Ørjan Johansen har tillsammans med sin fru, amerikanskfödda neurovetaren Teri Krebs, sammanställt en översikt av flera studier från denna tid där patienter med alkoholproblem behandlades med LSD. Nära 60 procent blev bättre i upp till ett år efter behandlingen, både vad gäller användning och avhållsamhet från alkohol, i jämförelse med den grupp som inte fick LSD där nära 40 procent blev bättre.

– Det är riktigt bra resultat, menar Teri Krebs.

Flera kliniska studier

Men i takt med att drogerna blev allt mer ifrågasatta i media och av ledande politiker så falnade också det vetenskapliga intresset. I slutet av 1960-talet förbjöds psykedeliska droger och klassades som både farliga och medicinskt värdelösa, något som allt fler forskare på senare tid börjat ifrågasätta.

Det pågår flera kliniska studier runt om i världen där preparatens potential som behandling mot alkohol-, nikotin- och kokainberoende undersöks. Små studier har visat lovande resultat.

Forskare vid Johns Hopkins-universitetet publicerade en studie där femton rökare fått två till tre doser psilocybin i kombination med kognitiv beteteendeterapi som behandling mot rökning. Ett år senare var mer än 60 procent av deltagarna fortfarande rökfria.

En ledtråd till varför psykedeliska droger skulle kunna fungera som behandling för beroendesjukdomar presenterades tidigare i år då brittiska forskare publicerade en studie som för första gången visar hur hjärnan fungerar under ett LSD-rus.

LÄS MER: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/unika-bilder-visar-hur-lsd-paverkar-vara-hjarnor

– Delar av hjärnan som normalt inte kommunicerar med varandra börjar plötsligt ha mycket mer kontakt, säger Robin Carhart-Harris, en av forskarna bakom studien.

Effekten liknar antidepressiva läkemedel

Psykedeliska droger imiterar signalsubstansen serotonin och effekten liknar den som antidepressiva läkemedel ger i hjärnan, säger han och beskriver hur drogerna tycks ge en upplevelse som skakar om hjärnan och avbryter destruktiva tankemönster.

Robin Carhart-Harris liknar effekten vid att ”reboota” ett system och tror att psilocybin i framtiden kan bli användbart som medicin för en rad psykiska sjukdomar.

– Jag ser en enorm potential för den här behandlingen. De som drabbas av till exempel beroendesjukdomar har en självbild som förstärks av vissa tanke- och beteendemönster. Vad psykedeliska droger, åtminstone i teorin, verkar göra är att avbryta hjärnaktiviteten som underbygger dessa tankebanor, säger han.

Men forskningen kring psykedeliska droger präglas av alldeles för stor entusiasm och för lite hårda fakta i nuläget, menar en av Sveriges främsta beroendeexperter.

– Studierna är små och det är väldigt svårt att hitta rätt kontrollbehandling, säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings Universitet.

– Normalt sett gör vi studier där vi jämför sockerpiller mot aktiva mediciner och hela studien baserar sig på att varken forskarna eller deltagarna vet vem som får vad. När du har medel som LSD och psilocybin så är det väldigt svårt att upprätthålla den blindningen, säger han.

Markus Heilig tycker att forskningen kring psykedeliska droger som behandling mot beroende är intressant men att betydligt mer forskning krävs innan det går att dra några som helst slutsatser, både om drogernas effekter och eventuella risker.

– Vi vet mycket lite om riskerna. Psykedeliska droger är inte studerade med etablerad metodik. Om vi gjorde den typ av säkerhetsstudier som krävs så skulle vi veta mer om vilka riskerna är, säger Markus Heilig som tycker att det är alldeles för tidigt att ens börja tänka på att ge drogerna som behandling till patienter, vilket  Pål-Ørjan Johansen och Teri Krebs vill.    

– Det är aningslöst att föreslå något sådant. Jag förstår inte varför man just på det här området skulle frångå de vanliga principerna för läkemedelsutveckling, säger Markus Heilig och suckar.

– Vi har en enormt strikt reglering av hur det går till när vi undersöker om läkemedel är något som vi ska våga oss på att ge till patienter. Det viktigaste är förstås studier som utesluter skadeeffekter. Därnäst kommer studier som belägger om det finns goda behandlingseffekter och om de effekterna är bättre än de alternativ som finns. Inget av detta finns när det gäller psykedelika som behandling av beroendetillstånd och här säger man att just i det här fallet kan vi bara strunta i alla säkerhetsprinciper. Det verkar inte rimligt.

Framtiden – och betydligt fler och större studier –  får utvisa om psykedeliska droger verkligen kan hjälpa mot beroende och om det var fel att klassa dem som farliga och medicinskt värdelösa, menar han.

– Om vi tittar på medicinens historia så är det ju inte ovanligt att vi har börjat forska på något som ingen hade en aning om ifall nyttan skulle äverväga riskerna, säger han.

– Men när man tar steget från en intressant observation om något som skulle kunna vara nyttigt till att säga att det här är ett läkemedel som vi ska skriva ut till patienter, där emellan ligger åratal av läkemedelsutveckling som måste bedrivas på ett betryggande sätt. Och där är vi inte på långa vägar.

Se mer om forskning kring psykedeliska droger i Vetenskapens världs sommarrepriser, i kväll 31 juli 20:00 i SVT2 och SVT Play.