2014, 2015 och 2016 – de tre senaste åren har värmerekorden slagits i vattnet utanför Australiens kust. Även 2017 ser ut att bli ett år med temperaturer över det normala. Det uppvärmda vattnet har haft ödesdigra konsekvenser för det Stora Barriärrevet utanför Australiens östkust.
Ungefär 80 procent av alla korallerna på en 80 mil lång sträcka i de norra delarna av revet har bleknat – och nära 50 procent har redan dött.
– De är de sjukaste korallerna som någon någonsin har sett. Under ett par veckor år 2016 när det var som varmast i vattnet kokades stora delar av revet bokstavligt talat ihjäl, säger Terry Hughes korallrevsekolog och professor i marinbiologi vid James Cook-universitetet i Australien.
Korallerna spottar ut maten
Det som händer när vattnet värms upp med bara några grader är att mikroalgerna som bor inuti korallerna får ett slags energiöverskott. Det får dessa mikroalger att frigöra ämnen som irriterar korallerna.
Korallerna spottar därför ut algerna, vilket får dem att tappa både sin färg – och sin näringskälla. Går det riktigt illa svälter de och dör.
Värmetåliga alger…
Men forskare håller nu på med att försöka hitta alger som är extra värmetåliga. Genom att skynda på evolutionen försöker ett forskarlag i Australien att få fram mikroalger som klarar extra höga temperaturer.
– Vi utsätter alger för varmt vatten och selekterar fram de som överlever. Nästa steg är att stoppa in dem i koraller. Vi har redan sett hur korallerna plockar upp dem och börjar leva i symbios med dem och det är häftigt att se, säger Leela Chakravarti, marinbiolog på australiensiska Institutet för marina vetenskaper.
Än så länge äger forskningen bara rum i stora bassänger, men förhoppningen är att det ska gå att utnyttja i praktiken.
– Att återskapa marina ekosystem är extremt svårt eftersom att vi inte har tillräckligt stor förståelse för havet som miljö. Men det finns faktiskt exempel när man lyckats hjälpa korallrev som har haft andra problem än blekning, bland annat i Florida genom att plantera ut nya koraller. Alla sådana här potentiella lösningar är viktiga att undersöka, säger Leon Green, doktorand vid Centrum för Marin Evolutionsbiologi, Göteborgs universitet, som jobbat som forskningsbiträde på Stora Barriärrevet.
…motståndskraftiga koraller…
Det är inte bara algerna som är viktiga – själva korallen kan också behöva en hjälp på traven. Det finns nämligen arter i till exempel Röda Havet som klarar betydligt högre temperaturer än de på Stora Barriärrevet.
Ju mer information man får om både koraller och mikroalger som klarar temperaturer på drygt 35 grader, desto bättre förutsättningar har man för att hindra att fler koraller dör.
– Det finns ju här möjlighet att arbeta parallellt i laboratoriet med att välja fram de mest värmetåliga korallerna, samtidigt som dessa varianter kan planteras ut på befintliga korallrev för att se hur de klarar sig. Generna för att hantera höga temperaturer finns hos många koraller och kan vi lära oss hur de regleras och ärvs så kan det också gå att avla fram tåligare koraller, säger Leon Green.
…eller 3d-printade rev?
Det pågår även forskning som handlar om att försöka återskapa bitar av rev med hjälp av en 3d-printer.
Genom att fotografera korallrev på Stora Barriärrevet från många olika vinklar, kan man bygga plast-modeller i 3d, som man sedan kan skriva ut. Dessa kan man sedan placera ut på revet, där fiskar som äter skadliga alger från andra delar av revet kan bo. Men de kan också fungera som grund för nya koraller att växa, enligt Renata Ferrari, ekolog vid Sydneyuniversitetet.
– Eftersom hela revet sitter ihop skulle de här 3d-printade revdelarna fungera som en sorts förlängd arm dit andra koraller kan nå och börjar växa, säger till tidningen The Guardian.
”Det viktigaste är att koldioxidutsläppen minskar”
Det finns tecken på att koraller kan klara sig bättre om de blir förberedda på små pulser av varmvatten innan vattnet värms upp ordentligt under de varmaste månaderna.
Men på senare år har värmehöjningarna helt enkelt gått för fort. Om vi överhuvudtaget vill ha kvar några korallrev i framtiden finns det en åtgärd som är viktigare än alla andra, enligt Leon Green.
– Vi måste minska utsläppen av växthusgaser, annars finns det en överhängande risk att vi inte har några korallrev snart. Forskning om mikroalger och korallers arvsmassa är viktigt för att köpa tid och hjälpa rev som ännu inte har drabbats lika hårt som Stora Barriärrevet, men även dessa kan gå under om vi inte snabbt hittar sätt att minska våra utsläppt och i förlängningen normalisera vattentemperaturerna. Enligt FN är 275 miljoner människor direkt beroende av korallrev för sitt leverne. Det blir många klimatflyktingar som kommer behöva stöd, utöver förlusten av världens vackraste biotoper, ifall vi inte kan vända den här trenden, säger Leon Green.
Missa inte reportaget om de utsatta korallreven i Vetenskapens värld på måndag 10/4 20.00 i SVT2 eller i SVT Play.