Att kaskeloter kommunicerar med starka klickljud som skiljer sig från grupp till grupp är något man länge känt till. Vad man däremot inte har förstått är hur de olika dialekterna uppstår.
– Det är en form av tradition där grupper utvecklar egna varianter, säger Magnus Enquist, som är forskare vid centrum för evolutionär forskning på Stockholms universitet.
Inget unikt för valar
Att djur utvecklar olika dialekter och lär sig att kommunicera med olika ljud är inget som är unikt för just kaskeloter. Särskilt sångfåglar har en väl utvecklad tradition där nyfödda fåglar lär sig sin specifika sång från sina föräldrar, men beteendet finns alltså även hos andra djur.
Forskarna menar att studien stärker tesen att processer, liknande dem som ligger till grund för bildandet av mänskliga kulturer, även återfinns i vissa djursamhällen. Genom att unga valar lär sig särskilda klickljud från sina släktingar lär de sig också att hitta sin egen grupp. Men Magnus Enquist är skeptisk till just den slutsatsen.
– Det handlar helt enkelt om en vanlig företeelse; att man härmar dem som är i ens närhet. Jag tror inte man kan säga så mycket om hur det påverkar kaskeloternas sociala strukturer, säger Magnus Enquist.
Samlat in kaskelotljud under 18 år
I den aktuella studien, som publiceras i Nature Communications, har forskarna samlat in data på kaskeloter utanför Galapagosöarna under arton år, mellan 1985 och 2003.
Forskarna har fotograferat enskilda valar och identifierat dem via specifika mönster på stjärtfenan. De har även spelat in ljud under 2 till 4 veckors fältstudier under hela studiens gång.
Genom att identifiera enskilda kaskeloter tillsammans med inspelat ljud lyckades forskarna dela in valarna i akustiska klaner bestående av kaskeloter med samma dialekt. Forskarna använde sedan den stora mängden data till att sätta upp datasimuleringar för att hitta den mest sannolika förklaringen till varför kaskeloter har olika dialekter och vad det kan bero på.
Som mänskliga dialekter
I studien avfärdar forskarna att kaskeloternas dialekter skulle bero på genetiska faktorer eller en typ av kulturell drift, där inlärningen sker på ett slumpmässigt vis. Magnus Enquist är försiktig med att dra för stora slutsatser.
– Studien medför inga stora genombrott men är ändå intressant i sitt slag, säger Magnus Enquist.