Under tisdagsmorgonen uppmättes stråldoser på 400 millisievert (mSv) vid reaktorn i Fukushima. Samtidigt registrerades även förhöjda strålningsnivåer i Tokyo, 25 mil söder om Fukushima.

Strålningssjuka

När människokroppen utsätts för strålning finns det både omedelbara och långsiktiga effekter på människokroppen. Vid dosen 400 mSv kan de första symptomen på strålsjuka uppträda berättar Owe Tullgren, läkare på Karolinska.

– De första symptomen är illamående och svaghet och de kan uppträda vid 400 mSv. Men vi ska komma ihåg att denna dos uppmättes vid en viss tid och på en punkt ungefär 1 km från verket.

Om stråldosen ökar till 4000 mSv börjar kroppens organ påverkas. Känsligast är benmärgen där vita blodkroppar produceras.

– Symptomen liknar de vid leukemi. Strålningen skadar benmärgen och immunförsvaret försämras. Det leder till ökad infektionsrisk, men det kan behandlas med benmärgstransplantationer.

Ökar stråldosen ytterligare så slås kroppens organ ut ett efter ett. Vid en dos kring 15 000 mSv kollapsar kroppen och de akuta effekterna leder till döden.

”Överraskade hela tiden”

För svenska kärnkraftsarbetare går gränsen för årlig dos vid 50 mSv, högre än så och man blir tagen ur tjänst. Owe Tullgren bedömer att risken för att personal vid Fukushima-verken ska drabbas av strålskador är liten.

– Det är en stor skillnad mot Tjernobyl, idag finn en helt annan kunskap och helt andra regler när det gäller strålskydd. Det kom uppgifter idag om doser på 100 mSv på personal vid Fukushima. Men plötsliga saker, som explosioner, kan såklart inträffa. Vi har blivit överraskade hela tiden under denna olycka, idag är läget sämre än igår. Men man kan trots allt bara handla utifrån det beräknade händelseförloppet.

Cellerna påverkas

På längre sikt leder ökade stråldoser till ett större antal cancerfall i befolkningen.

– Detta vet vi sedan Hiroshima. Cancerfrekvensen hos befolkningen ökar proportionellt med stråldosen.

Det är arvsmassan i kroppens celler som tar skada. Normalt finns mekanismer som hindrar celler från att dela sig på ett okontrollerat sätt. Strålningen skadar vårt DNA och celldelningsfunktionen vilket kan leda till att celldelningen skenar iväg – det vill säga cancer.

– Man kan jämföra det med vad som sker i Fukushima just nu. Det finns ett antal säkerhetsmekanismer som ska hindra reaktorn från härdsmälta. Ju fler av dessa som slås ut, desto större är risken för att reaktorn skenar. Samma sak i cellen – när kontrollsystemen skadas kan celldelningen skena iväg.

Tjernobylolyckan gav en stor ökning i antalet fall av sköldkörtelcancer hos barn – en cancerform som normalt är ovanlig hos just barn. Däremot har man inte kunnat se någon ökning av andra cancerformer efter Tjernobyl.

Olof af Wåhlberg

SVT Vetenskap