Så rör sig myror under marken

Uppdaterad
Publicerad

50 meters gångar bygger samhället.

Den röda eldmyrans bo under marken erbjuder möjligtvis jordens mest kompakta boende. Gångarna löper vertikalt ända ner till två meters djup och mäter sammanlagt upp emot femtio meter och i dessa tunnlar samsas tusentals individer om det extremt begränsade utrymmet.

Tunnlar lika breda som huvudet

Forskarna från Berkeley University i USA lät isolera ett antal mindre grupper med myror, från åtta olika koloinier, i jordfyllda plexiglasrör. Man mätte form och storlek på tunnlarna myrorna grävde och observerade sedan tunnlarnas olika funktioner för myrorna.

Tunnlarnas diameter varierade utifrån funktion men var aldrig är bredare än en myras maximala kroppslängd. En tunnels minimala diameter var däremot bara är något större än en fullvuxen myras huvud.

Flexibla och stabila myror

När forskarna sedan gick över till att ingående studera exakt hur myrorna rörde sig i tunnlarna förstod man att tunnlarnas diameter var själva nyckeln till myrornas flexibilitet och stabilitet i i deras rörelsemönster.

Med tätt omgivande väggar kan myrorna ta sig fram i hög hastighet samtidigt som de kan spjärna emot för att inte tappar fotfästet när de klättrar upp och ned för gångarna.

Kommunicerar med doftmarkörer

När myran klättrar genom gångarna sätter den hela tiden sina antenner mot tunnelväggarna för att känna av terrängen. Dels för att undersöka ytskiktet och dels för att vädra feromoner – doftämnen som andra myror lämnat efter sig för olika typer av signalering.

Antennerna används även till att snabbt att korrigera eventuella snedsteg. När myror väl gör rejäla vurpor blir antennerna ofta ordentligt tilltufsade, vilket tyder på att de används för att dämpa fallet. Antennerna fungerar alltså lika mycket som känselspröt som ett extra par ben.

Anpassar miljön efter ändamålen

Forskarnas slutliga hypotes är att tunnlarnas form och storlek anpassas till de biologiska och milömässiga faktorer som påverkar kolonin just där och då. Ska robotarna lyckas med något liknande krävs antagligen en rejäl portion artificiell intelligens. Än så länge 1-0 till eldmyran.

Eldmyran

Eldmyrans bo består av vertikala gångar som ansluter till större kamrar som används för förvaring av mat och uppfödning av ungar.

Som många andra djur som mestadels lever under jord eller i mörker så har de flesta myrarter rätt dålig syn. En del är till och med helt blinda.

En arbetsmyra lever största delen av sitt liv under jord där den håller sig sysselsatt med att sköta om avkomman och underhålla boendet. Först i slutet av sitt liv tar den sig upp ovan jord för att leta efter föda.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.