Resultaten tyder på att gråvalar förlitar sig på magnetism för att orientera sig i havet. Enligt forskarlaget vid Duke University är det första gången den här typen av mekanism hittats hos just gråvalar.
Men enligt Bo Fernholm som är professor emeritus vid Naturhistoriska Riksmuseet finns det mycket kvar att utforska.
– Hela frågan om hur det går till och var receptorn som uppfattar magnetism är lokaliserad återstår. Men det har man ju inte klarat ut ens hos fåglar som man vet kan använda magnetiska fält för orientering, säger Bo Fernholm.
Valarna blir blinda
Efter observationer av 186 strandade gråvalar och de magnetiska förhållandena på jorden i samband med strandningarna, drar forskarna slutsatsen att valarnas magnetiska sensor för navigering sätts ur funktion.
Valarna blir “blinda” när de inte kan föreställa sig sin omgivning och simmar då fel.
Solstormar är dock bara en av flera möjliga orsaker till strandningarna, och ingen har ännu hittat var det magnetiska sinnesorganet sitter eller dess exakta funktion hos varken valar eller andra djur.
Det behövs mer forskning
Nästa steg är att genomföra samma typ av forskning på andra valarter. Liknande samband har tidigare observerats hos strandade kaskeloter i Nordsjön.
– Det är viktigt att göra samma studie hos andra valar. Det finns arter som strandar oftare än gråvalar, så det bör vara lätt att få data. Tills dess bör man avvakta med att dra slutsatser, säger Bo Fernholm.
Läs hela studien här.