Tänk dig att du blir vittne till ett rån. Gärningsmännen har täckt sina ansikten med rånarmasker och dessutom är det mörkt och allt går väldigt snabbt, så du ser inte speciellt bra vad som händer. Men du hör precis allt.

Hur bra är du då att känna igen rånarna bara på deras röster? Skulle du till exempel kunna vittna om hur gamla gärningsmännen är? Forskare vid Högskolan i Gävle försöker nu svara på just de frågorna.

– Rösten kan vara den viktigaste ledtråden till en persons identitet och egenskaper, och ålder är en egenskap som vittnen spontant gör en bedömning av. Och just åldern på en misstänkt är ofta viktig för polisens utredare att veta, säger Sara Waller Skoog, forskare i vittnespsykologi.

Vi gissar rätt – plus minus tio år

Därför har hon studerat just hur pricksäkra vi är på att bedöma åldern i en röst, på en person som vi aldrig sett ansiktet på. Det visar sig att det är svårare än man kan tro. Enligt Sara Waller Skoogs studie visar resultaten att vi bedömer ålder med ungefär tio års avvikelse. En person som är 42 kan vi alltså lika gärna gissa vara 32 som 52.

Men hur bra vi är på att bedöma åldern av en röst beror också på hur gammal själva talaren är. Vi tenderar nämligen både att överskatta åldern på en ung talare, och underskatta åldern på en äldre talare. Generellt sett har vi dock ändå lättare att gissa rätt på en röst i 20-årsåldern jämfört med en röst i medelåldern.

– Det beror bland annat på att i 20-årsåldern sker förändringen av rösten snabbare, och rösten har nyligen förändrats under puberteten. Och det gäller både för män och kvinnor, säger Sara Waller Skoog.

Talhastigheten viktig

Men vad är det då i själva rösten som berättar om hur gamla vi är?

– En faktor som visat sig vara speciellt viktig är talhastigheten. Ju snabbare man pratar desto yngre låter man, och ju långsammare man pratar desto äldre låter man, säger Sara Waller Skoog.

– Men även tonläge spelar roll. Generellt så gäller att ju mörkare röst desto äldre person. Men som alltid så finns det ju undantag. Till exempel förändras ofta tonläget hos äldre män så att de börjar tala ljusare igen.

Vill hjälpa våra domstolar

Sara Waller Skoog hoppas med sin forskning att kunna hjälpa våra domstolar att bedöma hur trovärdigt ett hörvittne faktiskt kan vara. Nästa steg i hennes forskning blir därför att försöka ta reda på hur vi reagerar på förställda röster – något som inte alls är helt osannolikt att man stöter på i en brottssituation.

– Jag kommer att titta på hur förställning av rösten i syfte att försöka låta äldre eller yngre påverkar lyssnaren. Helt enkelt hur man lyckas lura lyssnaren bäst – och vet vi det så kan våra domstolar förhoppningsvis göra ännu bättre bedömningar av hörvittnen.

I måndagens (14/1) Vetenskapens värld 20:00 i SVT2 får du möta forskaren Sara Waller Skoog och lära dig mer om hur hörvittnen fungerar.