Foto: Kor som äter en särsklid alg rapar mindre metan

Svenska alger ska göra nötkött klimatvänligt

Uppdaterad
Publicerad

Kor släpper ut växthusgasen metan när de rapar och släpper sig. En alg från Australien som tillsats i fodret sänker halten med 99 procent – men korna tycker att den smakar illa. Nu testar forskare om smakligare alger från Sverige kan ge klimatvänligt kött.

Kor rapar när de idisslar. Ut kommer den starka växthusgasen metan. Men australiska forskare har i labbförsök visat att man kan minska metanutsläppen med 99 procent när korna får foder utblandat med den tropiska algen Asparagopsis taxiformis. I amerikanska studier har man matat kor med den tropiska algen under tre veckor och minskat metanutsläppen med drygt 40 procent.

Både öst- och västkustalger undersöks

Nu vill forskare på KTH och SLU i Umeå testa om alger som växer i svenska vatten och som kan odlas här i stor skala i havet har samma effekt på kornas matsmältning.

Klimat

— Vi ska undersöka ett 20-tal svenska alger som växer i Östersjön och på västkusten, berättar professor Fredrik Gröndahl på KTH som är projektledare för SEAFARM.

Först ska algernas metanminskande effekt testas i labb i höst med konstgjorda komagar. Sedan ska riktiga kor få smaka.

Uppskattar kossor Havets tryffel?

Problemet med den australiska algen är att den smakar illa så kor gillar inte fodret. Men det finns alger i våra vatten som är riktigt goda och som verkar ha en metanminskande effekt på åtminstone 60 procent, enligt Fredrik Gröndahl.

—En vi tänker pröva är grönalgen rörhinna. Den kallas också havets tryffel och är väldigt uppskattad bland våra stjärnkockar. Vi odlar den redan inomhus i tankar på västkusten och på Gotland, säger Fredrik Gröndahl.

Krävs tusentals ton för klimateffekt

I dag produceras cirka 20 ton alger på de små kommersiella odlingar som finns längs västkusten. Om en halv miljon kor i Sverige skulle äta några procent alger i sitt foder så skulle produktionen behöva öka till tusentals ton årligen enligt Fredrik Gröndahl.

Då behöver dock sannolikt lagar i miljöbalken ändras så att algodling tillåts på samma sätt som mussel- och skaldjursodling tror Fredrik Gröndahl. Han sitter med i en utredning för Jordbruksverket som syftar just till detta och som kommer med sitt slutbetänkande senare i höst. Företaget Kosteralg har ansökt om att få expandera sina odlingar med 40 hektar.

Mer om sätt att göra livsmedel mer hållbara ser du i reprisen av Vetenskapens värld om Framtidens mat 28 juni kl 20.00 i SVT2 eller SVTplay.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimat

Mer i ämnet