Fyra forskare från Northwestern University har presenterat en ny studie som ska försöka bevisa något som psykologiforskningen hittills inte velat veta av. Nämligen om det går att dela in folk i typer.

Studien bygger på data från personlighetstester på 1.5 miljon människor. Genom en algoritm har forskarna sedan analyserat materialet för att hitta mönster. I datan såg man fyra koncentrationer av mönster som man valt att kalla för personlighetstyper.

– Det största som den här studien bidragit med till forskningen är metodologin med maskininlärning och en otroligt stor mängd data, säger William Revelle, psykologiforskare och en av författarna bakom studien.  

Personlighetstesterna som de tagit del av bygger på det etablerade konceptet ”The Big Five”. Det består av fem egenskaper som en person kan ha. De fem egenskaperna är öppenhet, följsamhet, samvetsgrannhet, eller allvarlig, hur extrovert, samt neurotisk man är.

De fyra typerna

Forskarna kom fram till att det finns fyra personlighetstyper som de kallar för medel, förebild, självcentrerad och reserverad.

De flesta människor hamnar under kategorin medel. Folk i den här kategorin är neurotiska och extroverta, men är inte så öppna. Kvinnor är mer troliga att hamna i den här kategorin än män.

Reserverade människor är inte väldigt öppna eller neurotiska. Inte heller är de väldigt extroverta, men de är rätt följsamma med hög samvetsgrannhet. De ses som emotionellt stabila.

Förebilder är inte väldigt neurotiska, men har mycket av alla andra egenskaper. Fler kvinnor än män faller under den här typen.

Självcentrerade människor är väldigt extroverta, men ligger under medel i öppenhet, följsamhet och samvetsgrannhet.

Psykologernas problem

En av de största personlighetstesterna i världen heter Meyers-Briggs testet. Men forskning har kunnat visa att i runt 50 procent av fallen kan samma person ta testet två gånger inom fem veckor och få helt olika resultat, trots det används de fortfarande ofta inom rekrytering. Men de är inte accepterade av psykologer.

Problemen med personlighetstyper är många. Bland annat har resultat från studierna varit svåra att upprepa för andra forskare. Två forskare kan undersöka samma data, men med olika metoder komma fram till helt olika personlighetstyper.

– Du och jag kan vara samma personlighetstyp, men vi kan variera jättemycket ändå. Du kanske är väldigt extrovert, medan jag bara sitter hemma själv, säger Nazar Akrami forskare inom personlighetspsykologi på Uppsala Universitet.

Nazar Akrami är delad till kollegans studie.

– Jag tycker den är väl genomförd och bra. Att de sedan lyckats återskapa resultaten är väldigt bra. De kan visa att det finns typer. Men jag är ändå skeptisk. Problemet med personlighetstyper är inte om de finns utan om de hjälper oss förstå mänskligt beteende, och det gör inte den här studien, säger Nazar Akrami.

En psykologisk revolution

Författaren William Revelle kallar sig själv för en skeptiker när det gäller personlighetstyper, men står bakom resultatet i studien. Han tycker inte att man ska se dem som distinkta och definitiva typer, utan mer som koncentrationer av folk.

– Vi säger inte att alla i hela världen tillhör de här typerna. Jag vill inte att folk i Sverige går runt och frågar varandra vilken typ de är, säger William Revelle.

Studien publicerades i Nature Human Behaviour.