Den 12:e december öppnade vi en kunskapslucka tillbaka till hur allting startade. Idag vänder vi på siffrorna och blickar mot slutet.

Att universum växer sen Big Bang har forskarna vetat sen Hubble och andra astronomer på 1920-talet insåg att världsrymdens galaxer avlägsnar sig. Frågan är om universum kommer att växa för evigt – eller om allt långsamt bromsar in och någon gång kommer att vända, så att universum till slut kommer att krympa i en slags Big Bang baklänges – Big Crunch eller Gnab Gib.

Men 1998 lyckades två forskarteam med amerikanerna Saul Perlmutter, Brian Schmidt och Adam Riess i spetsen visa att universum växer snabbare och snabbare. Upptäckten slog ner som en bomb och har förändrat hela den moderna kosmologin. Sen dess pågår jakten efter att förstå vad det är för mystisk kraft som får hela universum att växa allt snabbare – till slut så snabbt att det bara blir ett evigt mörker kvar.

I brist på annat kallas den mystiska kraften för mörk energi. Det ”enklaste” svaret är den mörka energin utgörs av den så kallade kosmologiska konstanten – ett slags energi hos rymdens tomrum som i praktiken fungerar som något som trycker på och får universum att växa allt snabbare.

Den kosmologiska konstanten föreslogs en gång av Albert Einstein när han studerade konsekvenserna av sin allmänna relativitetsteori för universum. Men Einstein strök sin teoretiska uppfinning och kallade den ”sin livs blunder”. Sen 1998 har blundern gjort comeback – och kan alltså hjälpa till att förklara hur allt kommer att sluta.

Imorgon öppnas en ny kunskapslucka här på svt.se/vetenskap (det lovar vi!)