• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Skallar från en kvinna och en man från graven i Tyskland. Foto: State Collection of Anthropology and Palaeoanatomy Munich.

Urgammal pestbakterie bakom massdöd

Publicerad

Det har länge varit lite av ett mysterium vad det var som dödade mängder med människor i södra Europa början på 500-talet. Men en ny undersökning av arvsmassa hos bakterien Yersinia Pestis bekräftar att det var pest.

Forskare från Max Planck-institutet i Tyskland grävde fram 20 skelett från en massgrav i södra Tyskland. Efter att ha undersökt tänderna på skeletten hittade de arvsmassa från bakterien Yersinia Pestis. Tack vare att arvsmassan var så pass välbevarad bekräftas tidigare osäkra fynd från samma plats. Det finns nu inga tvivel om vad det var som orsakade att många människor miste livet i sjukdom i Europa en bit in på 500-talet: det var pest.

-- Vi vet nu med väldigt stor säkerhet att det verkligen var den här bakterien som låg bakom dödsfallen redan på 500-talet i Europa. Vi kan dessutom slå fast att sjukdomen spred sig så pass långt norrut som till södra Tyskland, säger Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Tidigare har forskare varit oense om hur långt norrut den här epidemin, som kallas för den Justinianska pesten, faktiskt spreds. Men nu kan man alltså slå fast att den nådde ända upp till södra Tyskland, efter att ha spridits till östra medelhavsområdet, antagligen via handel, från Kina.

Ligger bakom andra historiska epidemier

Yersinia pestis är en väldigt föränderlig och dödlig pestbakterie. Exakt den sortens bakterie som kom in i Europa på 500-talet finns inte kvar idag, men en snarlik variant var ödesdiger för Europas i mitten på 1300-talet, då uppemot en tredjedel av Europas befolkning dog i den ökända digerdöden.

Bakterien skulle drabba människor också en tredje gång. Den här gången i Kina där den spreds till Indien och dödade uppemot 10 miljoner människor i mitten på 1800-talet. Den gången spreds sjukdomen från murmeldjur, som jagades för sin päls. Men det jägarna inte visste var att smittade murmeldjur inte rör på sig. De orörliga murmeldjuren var ett lätt byte, och när de sedan flåddes var smitthärden igång.

Bakterien finns kvar än idag, bland annat i Mongoliet, men också i USA, där den dödar 10-12 personer om året.

-- Man tog in bakterien som ett slags biologiskt vapen för att sprida bland prärievargar eftersom det fanns för mycket av dem, tyckte man. Problemet var bara att de blev immuna, och bakterien finns alltså kvar, framförallt i de sydöstra delstaterna, säger Björn Olsen.

Pest

Böldpest: Sjukdomen karakteriseras av snabbt insjuknande med hög feber, påverkat allmäntillstånd, lunginflammation och svullna lymfkörtlar, i vilka efter några dagar var bildas. Dödligheten i obehandlad böldpest är hög. Pest behandlas med antibiotika

Lungpest: Lungpest kan förbli begränsad till lungorna eller förekomma tillsammans med varbölder i huden. Diagnos ställs genom odling av bakterier från luftvägarna. Behandling ges med antibiotika. Dödligheten utan behandling är hög, 80–100 %.

Källa: Nationalencyklopedien

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.