– De absoluta talen koldioxidmängd i atmosfären ökar fortfarande, men den här typen av så kallad koldioxidgödning är den största förklaringen till den minskade ökningen, kommenterar Ben Smith, professor i ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.
Forskarna har använt sig av satellitbilder och flera olika metoder för att undersöka hur mycket växterna kan ha bidragit med att minska ökningen av koldioxid i atmosfären.
Eftersom man vet ungefär hur mycket koldioxid det finns i både havet och atmosfären, och hur mycket som släpps ut av oss människor varje år, kan man beräkna hur mycket växterna borde ta upp.
Forskarlaget beräknade att ökningen av koldioxid i atmosfären har avtagit med ett par procent varje år mellan 2002 och 2014. Koldioxidhalten skenar alltså inte i väg under denna period, utan ökar ”bara” stadigt.
Resultatet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Växterna fungerar som kolsänka…
Det släpps ut ungefär fyrtio miljarder ton koldioxid globalt varje år. Ungefär hälften av det tas upp av havet och av växter på land. I växterna omvandlas koldioxiden genom fotosyntesen först till socker och syre, och sen till olika former av biomassa som lagras i växterna, som därmed bildar en tillfällig kolsänka.
Framförallt ser man effekter av detta i tropikerna, men även i torrare områden som savanner. På de platserna finns det två effekter som stärker varandra. För att tillgodogöra sig koldioxiden öppnas små porer på bladen som kallas för klyvöppningar. Men när detta sker släpps det också ut vatten.
Om det då finns mer koldioxid i atmosfären kan porerna hållas öppna en kortare tid och mindre vatten går till spillo. Två flugor i en smäll, alltså.
– Jorden har med stor sannolikhet blivit något grönare av det här. Eller i alla fall så har den totala biomassan ökat tack vare den ökade koldioxidhalten, framförallt i tropikerna, säger Ben Smith.
…som motverkas av klimatförändringarna
Även om det totalt sett kan ha blivit grönare på jordens landyta, gör klimatförändringarna att denna effekt inte äger rum på alla ställen. I Medelhavsområdet, till exempel, kan det varmare klimatet leda till torka vilket istället har en negativ effekt på växtligheten.
– Nu vet vi ganska säkert att vi får dessa effekter där växterna tar upp mer koldioxid. Det är istället klimatförändringarnas roll för koldioxidhalten i atmosfären som vi nu borde lägga krut på. Framförallt i torrare områden där växtlighet som kolsänka inte finns i samma utsträckning. De områdena vet vi fortfarande vet ganska lite om, säger Ben Smith.
Referens: Trevor F. Keenan et al. Recent pause in the growth rate of atmospheric CO2 due to enhanced terrestrial carbon uptake. Nature Communications, 2016. DOI: 10.1038/ncomms13428