SVT Vetenskap sammanfattar några av de mest spännande genombrotten från året som har gått.
Kolliderande stjärnor avslöjar guldets ursprung
När två neutronstjärnor kolliderade 130 miljoner ljusår bort skickades inte bara gravitationsvågor hela vägen till jorden, det avslöjade också ett mysterium som astrofysiker grunnat på i decennier – var kommer guldet på jorden ifrån?
Det enorma moln av färggrann materia som slungades ut bekräftade att tyngre grundämnen som guld och platina hade bildats i kollisionen.
De nya observationsteknikerna ger ny kunskap om stjärnors sammansättning och kan lära oss om universums allra yttersta händelser. Tidskriften Science rankar det som årets största vetenskapliga genombrott.
Genteknik går in i nästa fas
Teknikerna för att redigera vår arvsmassa tog stora kliv framåt 2017. Både Science och Nature lyfter upp gentekniken i deras listor för årets genombrott.
I somras lyckades forskare korrigera en mutation som orsakar hjärtfel i mänskliga embryon med hjälp av gensaxen CrisprCas9.
Och nyligen rapporterades det om att forskare använt samma verktyg för att förhindra att möss får en ärftlig hörselskada.
Livets minsta rörelser
Tekniken som gör det möjligt att frysa celler och titta på stillbilder av de allra minsta detaljerna belönades i år med Nobelpriset i kemi.
Forskare som använder kryo-elektronmikroskop har i år bidragit med så mycket kunskap om vad som styr livets mekanismer att de finns med på Science lista över årets genombrott.
Några bilder har visat hur våra celler reparerar skador på sina dna-strängar, andra har i detalj visat hur plack ser ut i hjärnor på Alzheimers-patienter. Kryo-elektronmikroskopet har också bidragit till gentekniken genom att ge skarpa bilder på gensaxen CrisprCas9 när den klipper gener.
Artificiell intelligens tar ett kliv framåt
Maskinerna blir allt smartare och människan hänger inte med. I år tog artificiell intelligens ett stort kliv framåt när datorprogrammet Alpha go zero lyckades slå alla motståndare genom att lära sig spelet på egen hand. Programmet besegrade alla tidigare versioner av programmet, även den version som har vunnit över världens bästa Go-spelare.
Artificiell intelligens kan i framtiden användas för att vidareutveckla tekniken bakom självkörande bilar, upptäcka sätt att minska energiförbrukningen eller hitta nya material.
Samtidigt varnar framstående forskare som Stephen Hawkings att vi lätt kan förlora kontrollen över maskiner som blir smartare än oss själva. Om vi inte är noga med vad vi säger åt dem vad de ska göra kan de utplåna mänskligheten, menar han.
Människan äldre än vi trott
I september kom nyheten att det hittats benrester i Sydafrika som tyder på att den moderna människan kan ha uppstått redan för 300.000 år sedan. Det skulle innebära att människan är 100.000 år äldre än vi tidigare trott.
Forskarna undersökte arvsmassan hos sju individer som levde under stenålder och järnåldern i nuvarande Sydafrika. Med hjälp av uppskattningar på hur ofta mutationer sker i människans arvsmassa per generation har forskarna gjort en beräkning bakåt i tiden.
Ett oväntat fynd i Marocko i somras där forskare hittade benrester efter flera individer som har daterats till cirka 315.000 år sedan, ger stöd för teorin att människan uppstod tidigare än vi trott.
Planeter där det kan finnas liv
Astronomer hittade sju jordlika planeter runt stjärnan Trappist-1, cirka 39 ljusår bort. Tre av dessa är inom den beboeliga zonen och påminner om jorden.
Om där finns rinnande vatten, en atmosfär med syre och andra grundämnen som är viktiga för att liv ska uppstå kan någon av dessa vara de hetaste kandidaterna i jakten på liv.