Många människor kommer i framtiden att bli över 90 år. En ökad medellivslängd kräver att samhället anpassar sig efter nya behov menar forskarna bakom en ny livslängdsprognos. Foto: TT

Vi blir allt äldre – ställer krav på samhället

Uppdaterad
Publicerad

År 2030 kan den kvinnliga medellivslängden bli över 90 år visar en ny studie över förväntad medellivslängd i välfärdsländer världen över. En allt äldre befolkning innebär stora konsekvenser för sjukvård, pensionssystem och sociala tjänster säger forskarna.

Av alla de 35 undersökta länderna förväntas den största ökningen av medellivslängden i Sydkorea. Det är ett resultat av landets förbättrade ekonomiska ställning. Den förväntade livslängden för sydkoreanska kvinnor år 2030 kommer med ganska stor sannolikhet att vara högre än 90 år enligt artikeln som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Ökningen av medellivslängden i Sverige ser relativt liten ut jämfört med andra länder vilket bland annat kan bero på utbyggd hälso- och sjukvård och låg dödlighet under lång tid.

Medellivslängden förväntas öka minst i Makedonien, Bulgarien, Japan och USA.

Samhället behöver anpassa sig

En allt äldre befolkning innebär att samhället måste anpassa sig. Marti Parker, professor i geriatrisk epidemiologi på Karolinska institutet tror att vi står inför många stora och svåra beslut när befolkningen blir allt äldre.

– Mer resurser – både ekonomiska och arbetskraft kommer att behövas för äldreomsorg i framtiden, oavsett om kommande generationer gamla människor är ”friskare” eller inte. Vi behöver också främja integration mellan åldersgrupper och ett samhällsbyggande där människor hjälper varandra, säger Marti Parker.

Hon menar att vi i Sverige har en stark tradition av att vara självförsörjande och oberoende vilket medför risk för isolering.

Förändrad pensionsålder

En stigande medellivslängd kommer också att kräva förändringar i pensionssystem och högre kostnader för social trygghet. Forskarna bakom denna rapport föreslår därför förändrad pensionsålder och att vi skapar system som tillåter en gradvis övergång till pension.

Marti Parker, säger att en höjd pensionsålder är bra för de som kan och vill fortsätta arbeta efter 65 men att det innebär svårigheter för människor med tunga jobb.

– För människor med akademiska och högt betalda jobb är det ofta inga problem att arbeta efter 65. Men för en sjuksköterska som har både ett lågt betalt, emotionellt och fysiskt krävande jobb är det svårt fortsätta arbeta på samma sätt.  Det måste till större flexibilitet i systemet för att det inte ska leda till ojämlikhet, säger Marti Parker.

”Holistiskt synsätt behövs”

Enligt forskarna bakom studien kommer ett hälsosamt åldrande att kräva investeringar i vård och omsorg och Marti Parker håller med. Hon efterlyser ett bredare och mer holistiskt synsätt och säger att det svenska sjukvårdssystemet fungerar bra när det gäller att ta hand om ett problem i taget men är otillräckligt när människor har problem över tid.

– Bryter du ett ben får du bra hjälp, men har du en eller flera kroniska sjukdomar brister sjukvården trots att vi i Sverige i har goda förutsättningar och resurser för bra sjukvård, säger Marti Parker.

Förhoppningen är att den här typen av livslängdsprognoser kan hjälpa samhället att göra rätt investeringar i vård och omsorg och visa hur viktigt ett fungerande sjukförsäkringssystem är.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.