Riksdagsledamoten Hanif Bali (M) påstod i torsdagens avsnitt av SVTs Opinion Live att cirka 5 000 afghanska ensamkommande barn har ljugit om sin ålder.
SE OPINION LIVE HÄR.
Det är ett påstående som saknar saklig grund. Att politiker använder sig av falska fakta ökar risken för rättsosäkerhet. En diskussion om rättssäkerhet måste naturligtvis föras utifrån korrekta fakta, menar advokat Emilie Hillert.
I torsdagens avsnitt av SVT:s Opinion live debatterades frågan om utvisningar till Afghanistan och rättssäkerheten i migrationsprocessen.
Hanif Bali uttalade sig angående de afghanska ensamkommande flyktingbarnen och uppgav att Den intressanta frågan är: Vem tar ansvar för de cirka 5 000 personer som ljugit om sin ålder och kostat flera miljoner kronor?
Det mest intressanta med denna fråga är att den är baserad på falska fakta, och därmed omöjlig att besvara. Den verkligt intressanta frågan är varför Hanif Bali använder sig av falska fakta?
Låt oss ta det från början och utgå från vad som är ostridigt, det vill säga det som får anses vara allmänt känt och korrekta fakta. Någon måste ju göra det också…
Hösten 2015 kom många ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan till Sverige. Väldigt många av dem berättade att de var 16 år gamla. Nu har det gått två år sedan dess.
Vid Migrationsverkets prövning av ett asylärende är det åldern vid beslutstillfället som är avgörande. Det spelar alltså ingen roll hur gammal någon var vid ankomsten till Sverige.
Det är sökandens ålder på den dag som Migrationsverkets fattar beslut som är av betydelse vid bedömningen av någons rätt till uppehållstillstånd.
Riksmedicinalverket tillämpar metoder för åldersbedömning som fått allvarlig kritik från många håll för att sakna vetenskaplig grund. Men den diskussionen lämnar vi därhän just denna gång. Vi utgår från sådant som är ostridigt.
RMV uppger att i 4 897 ärenden har man funnit att undersökningen ”talar för” att personen är 18 år eller äldre.
Av hela RMVs sannolikhetsskala användes uttrycket ”talar för”. Det kan jämföras med de högre graderna ”talar starkt för” respektive ”visar”. Dessa grader av sannolikhet bör i sin tur jämföras med kravet på att något är ”styrkt”.
Styrkt är den grad av säkerhet som tillämpas i brottmål och då ska något vara ”ställt utom rimligt tvivel” för att anses bevisat. RMVs utlåtanden ger således inte stöd för att det är styrkt/bevisat att barnet de facto är 18 år.
Enligt RMV finns det en felmarginal på cirka 10 procent. Andra källor talar för att felmarginalen är högre. Om vi utgår från RMV:s egna siffror finns det alltså cirka 489 som har blivit felbedömda.
Därtill kommer det mest uppenbara av allt, men som går Hanif Bali helt tycks ignorera. Alla de barn som hösten 2015 var 16 år, blir naturligtvis 18 år hösten 2017. 2015-2017 = 2 år. 16+2= 18 år.
Att åldersutredningen 2017 ”talar för” att barnet är 18 kan således inte likställas med att personen ljugit om sin ålder.
Så, var landar vi då utifrån ostridiga fakta, med logiskt tänkande och enkel matematik? Jo, det finns inget sakligt stöd för att 5 000 ensamkommande barn från Afghanistan har ljugit om sin ålder.
Först och främst har RMV inte ens bedömt att 5 000 är över 18. Därtill kommer den nyligen belysta felmarginalen som öppnar upp för 489 stycken felbedömningar, lågt räknat och utan hänsyn till den allvarliga kritiken mot metoderna som sådana. Därutöver kommer alla de som hunnit fylla 18 år under processens gång.
Sammanfattningsvis finns det således inget sakligt stöd för Hanif Balis påstående om att 5 000 barn ljugit om sin ålder. Den korrekta slutsatsen utifrån kända fakta är tvärtom att det inte finns sakligt stöd för ett sådant påstående.
Rättssäkerhet är oerhört viktigt. Rättssäkerheten på migrationsrättens område är en högaktuell fråga och mycket debatterad. Oaktat vilken uppfattning man har i sak måste alla rimligtvis kunna enas om att en diskussion om rättssäkerhet måste föras utifrån korrekta fakta.
Att politiker använder sig av falska fakta bidrar inte till ökad rättssäkerhet. Tvärtom riskerar det att få motsatt effekt. Gör om gör rätt!
