Jag har varit chef för simhallar i Tensta och Husby.

Jag uppvaktades flitigt av tjejer med invandrarbakgrund som ville ha särskilda tider för bara kvinnor.

Då jag själv arbetat som badmästare sedan studenten drygt tio år tidigare hade jag erfarenhet av att de barn som har en simkunnig mamma lär sig simma. Därför sa jag ja.

Men jag var alldeles för naiv, okunnig och mycket annat jag borde vetat, visste jag inte.

Exempelvis får vissa muslimska tjejer, från cirka sex års ålder, inte visa sig nakna för varandra, enligt barnens religiösa föräldrar. Det medför en stor utmaning i de allmänna simhallarna.

Vid premiären köade cirka 150 kvinnor om tre toaletter i omklädningsrummen där de skulle byta kläder en och en. I duschrummet fanns endast ett duschbås, övriga duschar hade inga mellanväggar.

Många av kvinnorna som kom hade aldrig varit i vatten. De flesta kunde inte ens gå i midjehögt vatten. De ramlade som käglor och flöt med rumpan uppåt och sprattlade.

Vi var flera anställda som bytte om i badkläder varje onsdag och badade med dessa kvinnor. Ur säkerhetssynpunkt satte vi en undre åldersgräns vid 18 år, barnen fick inte följa med.

Efter något år upptäckte vi som jobbade i simhallen att några kvinnor vågade sig dit under vanliga öppettider, med sina barn! Vilken succé!

Vid ett tillfälle anställde jag tolv olika nationaliteter bland 16 anställda. Vi tog sedvanligt emot skolklasser för simundervisning.

Men, en dag var det ett fruktansvärt oväsen utanför mitt kontor.

Där ute stod en av mina kvinnliga simlärare, som själv är första generationens invandrare och muslim och bråkade med en manlig rektor från en skola som hade religiös muslimsk inriktning.

Rektorn hade fått stark kritik från föräldrar som hört sin sexåriga flicka berätta hemma att hon sett en klasskompis naken då de bytt om på simhallen i samband med skolsimmet.

Den kvinnliga läraren/ledaren som följde med flickorna var inte betrodd av vissa föräldrar, därför hade rektorn den här gången följt med. Min simlärare hade hittat honom inne i flickornas omklädningsrum. Min simlärare blev skogstokig!

Jag hör henne skälla ut den manliga rektorn med dessa ord:

”Vaddå kolla flickorna? De ska lära sig simma! Titta på mig (hon själv står iklädd baddräkt och mycket korta shorts), jag är också muslim. Jag har jobb, min dotter är mätt och Gud är glad!”

Dessa ord är bland de bästa, mest slagkraftiga och med rätt tajming jag hört.

Alla som nu hyllar Sara Mohammads uppmärksammade debattartikel på SVT Opinion och kritiserar skilda badtider, bör komma ihåg vår egen nutidshistoria.

Tidigt 1900-tal i Sverige kunde man se kvinnor i sjöar med simkläder som täckte hela kroppen. För att inte glömma bikinins intrång i det svenska folkhemmet. Kära hjärtanes vad sexigt och opassande det var när artisten Lill-Babs visade upp sig.

Dagens burkini är en annan sida av samma mynt, men samtidigt ett steg i rätt riktning.

Jag tycker därför det är olyckligt att Sara Mohammad i sin debattartikel tog just simkunnighet som exempel på ett sätt att hålla tillbaka religiösa fanatikers intrång i vårt samhälle.

Tyvärr är tydligen drunkning den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige.

Fler kommer att drunkna om inte fler badhus underlättar för alla kvinnor att vänja sig vid vatten och förhoppningsvis lära sig simma.

Min erfarenhet visar: Kan mamma simma, kan barnen simma.