Idag skriver 67 590 personer högskoleprovet.
Oavsett om de som skriver högskoleprovet drömmer om att studera sociologi vid Lunds universitet eller industriell ekonomi vid KTH i Stockholm är det samma högskoleprov de skriver. Ett prov som inte mäter kompetens, utan endast hur bra du är på att skriva högskoleprovet.
För att bredda rekryteringen till högre studier måste vi avskaffa högskoleprovet.
För dem som skriver högskoleprovet spelar det ingen roll vilken utbildning de är intresserade av. Du som intresserat dig för människors identitet och handlande måste först få tillräckligt med poäng på matematikdelen för att ha en chans att komma in på kandidatprogrammet i sociologi.
Du som intresserat dig för teknik och matematik måste kunna ord som aladåb, krum och uppskörtad för att ha en chans att komma in på kandidatprogrammet i industriell ekonomi.
Det här är inte ett rimligt sätt att avgöra kompetens. Högskoleprovet visar egentligen bara en sak – hur bra du är på att studera inför högskoleprovet.
Som alternativ väg in till högre studier är det ett ganska dåligt mått. Studier som jämfört hur väl studenter klarar sig beroende om de kommit in på gymnasiebetyg eller högskolepoäng visar samma sak.
Höga poäng på högskoleprovet innebär inte att du har rätt kunskaper för en utbildning. De studenter som kommer in på betyg har bättre chanser att ta sig igenom hela utbildningen än de som skrivit högskoleprovet.
Färre hoppar av och fler blir klara i den planerade studietakten. Det är tydligt att ett prov som ska vara anpassat för alla utbildningar istället blir dåligt anpassat för de flesta utbildningar.
Högskoleprovet har en viktig funktion. Det ger en andra chans till de som av olika anledningar inte hade tillräckliga betyg i gymnasiet för utbildningen de vill söka till.
Mycket kan påverka vilka betyg du fick som ung, därför behövs det en antagning som gör att alla får samma förutsättningar att vidareutbilda sig. För att din bakgrund inte ska avgöra din framtid är det här andra vägar till högskolan av absolut vikt. Högskoleprovet uppfyller inte den funktionen idag.
I praktiken får de som har råd att skriva provet flera gånger, köpa övningsböcker och gå kurser betydligt bättre förutsättningar. Provet som skulle utjämna klasskillnader i antagningen har blivit ännu en klassfråga.
Även basår är något fler av Sveriges universitet och högskolor borde införa. Tekniskt basår finns vid flera lärosäten och är en kompletteringsutbildning för de som saknar behörighet. Det har gång på gång visat sig vara ett lyckat koncept.
Det är en möjlighet att bredda rekryteringen utan att kvaliteten sänks. De studenter som börjar är bättre förberedda än både de som skrivit högskoleprovet och de som kommer direkt från gymnasiet.
Det minskar betydelsen av betyg, istället är det dina ambitioner som avgör hur väl du kommer klara utbildningen.
För att fler ska få möjlighet till klassresor behövs fler och bättre vägar till högre studier. Kunskapsprov där fokus ligger på vad du behöver kunna för att klara av utbildningar är ett bättre sätt.
Högskoleprovet har funnits länge och många är positivt inställda till det, men vi måste vara ärliga med att det inte uppfyller sitt syfte. Högskoleprovet måste avskaffas.
Vi behöver fler vägar in till högskolan, men det ska inte vara dåliga vägar. För att öka fokus på kompetens vid antagning måste vi avskaffa högskoleprovet helt och ersätta med kunskapsprov och basår.
Alla individer ska ha samma möjlighet att hitta sin väg i livet, oavsett hur starten såg ut.
