Härom veckan blev det känt att riksdagens talman inte längre vill tillåta att Right Livelihood-priset delas ut i riksdagen. Det var med stor förvåning som vi mottog denna nyhet.
Right Livelihood-priset, det så kallade ”Alternativa Nobelpriset”, grundades för att hedra och stödja dem som erbjuder praktiska och exemplariska lösningar på de viktigaste utmaningarna världen står inför.
Pristagarna gör ovärderliga insatser för demokrati, mänskliga rättigheter, hållbarhet och fred.
Right Livelihood-priset har delats ut i riksdagen sedan 1985 på inbjudan av riksdagsledamöter från sju olika partier. Det är denna drygt 30-åriga tradition som nu är hotad.
Prisutdelningen i Sveriges riksdag innebär ett erkännande som ger förföljda pristagare ett stärkt skydd mot hot och våld.
Det är oerhört viktigt i en tid när allt fler makthavare minskar handlingsutrymmet för civilsamhället runt om i världen.
I vårt arbete har vi en nära dialog med människorättsförsvarare och andra förändringsaktörer både i Europa och på andra kontinenter.
Vi ser med stor oro hur det blir allt svårare att verka för demokrati och mänskliga rättigheter. En rapport från Civicus, en global allians av civilsamhällesorganisationer, konstaterar att civilsamhällets handlingsutrymme krymper i 96 länder.
Riksdagen har flera gånger i bred enighet betonat att civilsamhället spelar en viktig roll i kampen för att minska fattigdom och förtryck i världen.
Biståndsminister Isabella Lövin menar samtidigt att civilsamhället i många delar är ”den motor som driver samhällen mot ständig förbättring”. Lövin har tydligt uttryckt att hon delar vår oro över civilsamhällets försämrade villkor på många håll.
Regeringens ambition är enligt biståndsministern att motverka denna trend och stödja civilsamhällets möjligheter att verka runt om i världen.
Mot bakgrund av detta är talmannens intention att inte tillåta utdelningen av Right Livelihood-priset i riksdagen djupt beklaglig. Ett sådant beslut riskerar att försvaga Sveriges stöd till några av världens viktigaste samhällsförändrare, tvärt emot Sveriges uttalade ambition.
Sverige har ett gott rykte internationellt för landets engagemang i frågor som rör demokrati, jämställdhet, hållbarhetsfrågor och mänskliga rättigheter – precis de frågor som vi arbetar för och som Right Livelihood-priset uppmärksammar.
Det skulle skicka väldigt märkliga signaler till svenska folket, det internationella samfundet och människorättsförsvarare världen över om världens viktigaste samhällsförändrare inte längre kan hedras i riksdagen.
Maina Kiai, FN:s särskilda rapportör för mötes- och föreningsfrihet, har redan reagerat på talmannens besked och uttryckt sin besvikelse över planerna på att stoppa utdelningen av Right Livelihood-priset i riksdagen i en tid då civilsamhällets handlingsutrymme krymper.
Den 8 juni kan riksdagsstyrelsen fatta beslut om att Right Livelihood-priset även fortsättningsvis ska få delas ut i riksdagen.
Vi utgår från att riksdagsstyrelsen även fortsättningsvis väljer att upplåta riksdagens lokaler för att hedra några av världens viktigaste människorättsförsvarare.
Allt annat vore ett stort misstag som riskerar att få negativa konsekvenser för kampen mot förtryck runt om i världen, liksom för Sveriges roll i detta arbete.