I den nedmontering av välfärden som pågår i Sverige är folkbiblioteken särskilt utsatta för besparingar och nationalistisk kulturpolitik, som Björn Wiman (DN, 2019-06-01) och Isobel Hadley-Kamptz (Arbetet, 2019-05-28) m.fl. tidigare skrivit om.

Internationella biblioteket (IB) i Stockholm står nu näst på tur i raden av bibliotek som läggs ner eller flyttas från sina lokaler runt om i landet.

Upplösningen av IB är särskilt graverande, eftersom det är Sveriges största nationella centrum för mångspråkig litteratur och ett av de största mångspråkiga folkbiblioteken i Europa, med en unik samling om 200 000 böcker på över 100 språk.

IB, som ligger i det så kallade Annexet vid Odenplan, är både ett nationellt bibliotek och en del av Stockholms stadsbibliotek. Det har i snart tjugo år varit en plats där nyanlända, översättare, forskare, flerspråkiga barn och allmänt språk- och litteraturintresserade med olika bakgrunder och från olika delar av landet kunnat ta del av litteraturen.

IB får regelbundna besök av utländska författare och genom personalen har förlag och forskare upptäckt viktiga författarskap på olika språk.

Men nu riskerar IB att skingras och upplösas.

Den blågröna majoriteten i Stockholms stads kulturnämnd har beslutat att till årsskiftet säga upp Stadsbibliotekets och därmed IB:s hyresavtal för Annexet. Den 20 juni gick även Stadsbibliotekets ledning ut med att den publika verksamheten i Annexet ska stängas redan den 1 september i år.

IB ska flytta till Kungsholmens bibliotek vid Fridhemsplan i Stockholm och ”spridas ut” till andra bibliotek i staden, vilket de facto innebär en nedläggning av IB i sin nuvarande, centraliserade form.

Såväl beslutet som den utredning som gjordes av kulturförvaltningen i Stockholms stad och Stockholms stadsbibliotek innehåller många oklarheter. Det hävdas exempelvis att Fridhemsplan ligger bättre till vad gäller kommunikationer; ett helt ogrundat påstående, då Odenplan ligger strategiskt nära Stadsbiblioteket och invid både tunnelbanan och pendeltåget.

Bara en liten del av IB:s bokbestånd får dessutom plats på det betydligt mindre Kungsholmens bibliotek, så ett urval kommer behöva göras.

Vilka böcker och språk som kommer sållas bort och flyttas till andra enheter är ännu oklart, och den specialiserade och språkkunniga personalen kommer skingras. Att beståndet finns på samma plats som personalen är dock en av IB:s viktigaste nyckelfunktioner, som möjliggör en samordnad och kvalificerad vägledning för låntagarna.

IB finansieras såväl kommunalt som statligt, med Kungliga biblioteket (KB) som huvudman. Personalen finns till hands som kunskapsresurs inte bara lokalt, utan även för folkbibliotek och låntagare runtom i landet som kan få råd om inköp och beställa böcker via fjärrlån.

Hur denna nationella roll kommer att fungera efter flytten har inte klargjorts – och det är oroväckande tyst från KB:s sida. En nationell och internationell angelägenhet som IB ska inte lämnas i händerna på lokala kortsiktiga ekonomiska åtgärder.

Att genomföra en flytt av IB utan att reda ut dessa frågetecken kring beståndet och det nationella uppdraget är ytterst oansvarigt och förkastligt – riv därför upp beslutet och ompröva det omedelbart!

Region Stockholm drog för ett par år sedan tillbaka sin finansiering till IB, vilket resulterade i omfattande besparingsåtgärder. Programverksamheten har successivt minskat och personalstyrkan reducerats.

Kulturnämnden framhäver nu att IB:s vikande besöks- och utlåningssiffror inte lever upp till de dyra lokalkostnaderna i Annexet och att kulturförvaltningen i Stockholms stad kan spara 5,8 miljoner per år genom att flytta IB.

Samtidigt har man inte satsat på att marknadsföra IB de senaste 4-5 åren, eller på att rusta upp lokalerna för en mer yteffektiv användning, vilket personalen regelbundet adresserat.

Den nuvarande situationen är i högsta grad ett resultat av uteblivna satsningar och ett konsekvent förbiseende av IB:s verksamhet från Stadsbibliotekets lednings, Kulturnämndens och i sista instans kulturministerns håll.

Besparingar på IB:s bekostnad går i själva verket emot lagen och rimmar illa med KB:s biblioteksstrategi.

§5 i Bibliotekslagen slår fast att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska, och erbjuda litteratur på deras språk, något som även understryks i KB:s reformlista för stärkta bibliotek.

Men Stockholms stads besparingar görs istället precis på de avdelningar och låntagargrupper som enligt lag ska prioriteras.

Trots att bland annat C och MP i EU-valrörelsen drog stora växlar på sin generösa inställning till invandring och vikten av en fungerande integration, är vardagsnära integrationsinsatser som mångspråkig biblioteksverksamhet uppenbarligen helt försumbara i budgetpolitiken.

Med tanke på Sverigedemokraternas samtidiga försök att begränsa biblioteksutbudet av litteratur på olika språk (DN, 2019-05-30) är detta en mycket oroväckande kulturpolitisk utveckling som måste motarbetas på alla sätt. Mångspråkig kultur ska det satsas mer på – inte mindre!

IB i dess nuvarande lokaler tillhandahåller en unik grund och potential för att bli ett livaktigt världslitteraturens hus där litteratur i olika former uppmärksammas och bevaras – bara det får bibehålla, odla och vidareutveckla sin verksamhet.

Man bör sörja för IB:s existens som en praktisk omsättning av integrationspolitiken och den nationella biblioteksstrategin.

Många protester har hörts de senaste veckorna, bl. a. demonstrationen ”Rädda biblioteken” och ett pågående upprop mot nedläggningen av IB, som för närvarande samlat drygt 3000 namn.

Många viktiga namn har skrivit under uppropet (exempelvis Peter Englund och Kjell Espmark från Svenska Akademien, författare som Jonas Hassen Khemiri och Theodor Kallifatides samt förläggare på Bonniers och professorer såsom Tiina Rosenberg och Ulf Olsson).

Vi som signerar denna artikel (se nedan) är en del av uppropet och vi kräver:

• Att IB får finnas kvar i Annexet och att beståndet bevaras.
• Att uppsägningsbeslutet rivs upp och omprövas i samråd med personalen.
• Att Stockholms stadsbibliotek och kulturnämnd samt KB satsar på utveckling och modernisering av verksamheten i Annexet. Tjänster som gått förlorade måste återtillsättas och en samordnare för IB:s arbete på både kommunal och nationell nivå bör tillsättas.

Torun Boucher, vice ordförande i Stockholms stads kulturnämnd (V)

Kerstin Eksell, professor emerita i arabiska vid Stockholms universitet

Max Elnerud, bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek

Styrbjörn Gustafsson, förläggare på Bokförlaget Tranan

Anna Gustafsson Chen, översättare från kinesiska och tidigare bibliotekarie på IB

Sofia Iaffa, doktorand i litteraturvetenskap och översättare från spanska

Balsam Karam, författare och bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek

Nelly Klayman-Cohen, biblioteksassistent

Ola Larsmo, författare

Patricia Lorenzoni, författare och idéhistoriker vid Uppsala universitet

Joel Mauricio Isabel Ortiz, författare

Daniel Sandström, litterär chef och förläggare på Albert Bonniers förlag

Arina Stoenescu, universitetsadjunkt och förläggare

Jesper Svenbro, poet och ledamot i Svenska Akademien

Matilda Wallin, bibliotekarie på IB

Per Wästberg, författare och ledamot i Svenska Akademien