Med anledning av SVT:s val av julvärden Gina Dirawi har det uppstått en en del bråk kring lämpligheten i att ha en julvärd som inte är kristen – utifrån vanföreställningen att julen skulle vara en kristen högtid.

Eller för den delen typiskt svensk.

Sanningen är att julen idag är den mest multikulturella av alla våra traditionella högtider. Och kanske är den paradoxalt nog just därför typiskt svensk.

Alla firar jul. Kristna firar jul (förutom en del puritanska grenar som inte firar jul eftersom den är så okristlig), hedningar firar jul, ateister firar jul, buddhister firar jul – och fler därtill.

Julen firas som regel numera helt på egna meriter och inte av någon annan anledning än att det är just jul.

En modern svensk jul är en blandning av urtida fornnordiska seder.

Vi träffas hela familjen, äter och dricker tillsammans – det mest ursprungliga sättet att fira jul i Norden.

Vi har presentutdelning – något som har sitt ursprung i de antika romerska saturnalierna.

Lägg därtill tecknade amerikanska filmer med tjattrande ekorrar, tomteverkstäder och spanska folksagor, maträtter från halva jordklotet, gran från Tyskland, samt ett turkiskt helgon.

Vi dricker tysk vinglögg med arabiska kryddor, och bullar smaksatta med saffran skördat av berber i Atlasbergen.

Den svenska julmusten vinner fortfarande över Coca-Cola på julen.

Dock är även julmusten en import från Tyskland.

Allt detta kryddat med lite allmänt kristet mischmasch som julkrubbor och julotta.

När den kristna kyrkan ville värva medlemmar gjorde man enligt gammal beprövad sed – man tog över seder och bruk från de föregående religionerna.

Och den redan tidigare heligaste tidpunkten måste förstås ersättas med något riktigt häftigt – så då högg man till med Jesus födelsedag. Att födelsedatumet placerades flera månader fel var inte så viktigt.

Att fira Jesu födelse vid juletid är med andra ord bara ett dåligt kamouflage, ett sätt att appropriera den största högtiden i hela Europa. Intressant nog har vissa grenar av kristendom helt bannlyst julfirandet som något okristligt och hedniskt.

Det vore alltså mer ärligt av de kristna att erkänna att de varje år deltar i icke-kristna, hedniska riter, snarare än att påstå att det är en kristen högtid – vilket det alltså inte är.

Jul har firats här i Norden i tusentals år. Vintersolståndet har hållits som årets heligaste tidpunktöver hela Europa ända sedan stenåldern.

Redan från antiken finns det också nerskrivet hur nordmännen vid vintersolståndet samlades och festade, och drack jul – som det hette.

De åt julegris och skålade och skrålade – ”Jul, jul, jul, jul!”. Ja, även själva ordet JUL är förkristet. I andra länder döpte man om sina hedniska vintersolståndsfiranden till Krist-mäss – men det gjorde vi inte här i Skandinavien. Vi har behållit det gamla förkristna, hedniska begreppet.

I praktiken är alla ursprungliga seder och bruk som är kopplade till julen helt hedniska – julgranen, blomsterkransar på dörren, hängande av mistel i taket, utbytande av gåvor, och mycket annat.

Julegrisen är förstås en hyllning till Frejs galt Gyllenborst. Grisar har man offrat till gudamakterna och ätit kring jul i tusentals år.

Vi ställer in halmbockar under granen, symboliserande Tors bockar Tanngrissner och Tanngjostnir. Och så ställer vi ut en tallrik gröt till tomtar och småfolk. Hur kristet är det?

Så när du firar jul – sänd våra gamla hedniska gudar och gudinnor en tanke.

Och ni som tycker att det är dåligt med en muslismsk julvärd, ta det lugnt!

Det är inte mycket bättre med en kristen.