Regeringen har tillsatt en utredning för att se hur ett system med nystartszoner i utsatta områden skulle kunna utformas. Syftet med nystartszoner är att det ska skapa dynamik i utsatta områden och öka sysselsättningen. Det är min förhoppning att lägre kostnader för att verka och anställa i nystartszonerna ska leda till att fler får jobb och att fler företag startas. Ett villkor för sådana skattelättnader bör dock vara ett visst antal anställs lokalt, skriver integrationsminister Erik Ullenhag (FP).
Svensk ekonomi står inför flera stora långsiktiga utmaningar. En av dessa är den globala konkurrensen, som leder till att allt fler länder tävlar om att dra till sig investeringar och spjutspetskompetens. Globaliseringen är i grunden bra och positiv för såväl människors som länders utveckling. Men den ställer nya krav på Sverige.
Jag är övertygad om att invandring är en viktig del av svaret på hur vi ska vara framgångsrika i en globaliserad värld. Sverige har under en stor del av sin historia varit ett invandringsland. Vallonernas roll för järnbruket och arbetskraftsinvandringen från Sydeuropa efter andra världskriget är två exempel på hur detta har förbättrat vår konkurrenskraft. Också människor på flykt från krig och förtryck har sökt sig till Sverige och berikar vårt land.
Det finns ett starkt historiskt samband mellan migration och ekonomisk utveckling. Människor som flyttar till ett annat land för ofta med sig värdefulla kompetenser och kontakter. De är ofta mer initiativrika och riskbenägna än de som hela livet stannar kvar på den plats där de föddes. Som historien visat har många av de som invandrat till Sverige fört med sig innovationer, startat och drivit företag som än idag är av stor betydelse för vår ekonomi.
Den statistik som i dag finns visar också på den kraft som finns i företag startade av utrikes födda personer. I dag drivs uppskattningsvis cirka elva procent av alla småföretag i Sverige med upp till 50 anställda av utrikes födda personer. Och under senare år har antalet utrikes födda företagare dessutom ökat kraftigt.
Utlandsföddas småföretagare är också mer positiva till att låta det egna företaget växa och till att anställa fler. Det finns siffror som visar att egenföretagare med utländsk bakgrund i genomsnitt sysselsätter 2,13 personer jämfört med 1,65 personer per egenföretagare med svensk bakgrund. Invandrare som driver företag är också mer inriktade mot en internationell marknad än inrikes födda. Man bör dock inte av detta dra slutsatsen att invandrare enbart startar företag därför att de saknar andra alternativ. De flesta nyföretagare går från en tidigare anställning till sitt nya företag och det gäller oavsett om de är födda i Sverige eller utomlands.
Så att invandrare genom historien har och har haft stor betydelse för svenskt näringsliv är odiskutabelt. Många av våra största och mest kända företag har startats av utrikes födda personer. Felix, Zoegas och Bonniers är bara några exempel.
Jag tror också att företagandet kan vara ett sätt att lyfta en del av de utanförskapsområden som i dag finns. I flera städer tilläts under många år utanförskapet växa sig stort och bita sig fast. En av våra största framtidsutmaningar är hur vi ska lyfta de mest utsatta områdena. Det har bidragit till att människors olika förmågor inte tagits till vara. Det finns anledning för många människor som bor och verkar i dessa områden att känna stolthet över vad de åstadkommit och hur de bidrar till samhället.
Det behövs många pusselbitar för att lyfta dessa områden, det räcker inte med en eller två åtgärder. Men en sådan pusselbit tror jag är så kallade nystartszoner, ett system med skattelättnader för företag som startar i stadsdelar med utbrett utanförskap.
Syftet med nystartszoner är att det ska skapa dynamik i utsatta områden och öka sysselsättningen. Det är min förhoppning att lägre kostnader för att verka och anställa i nystartszonerna ska leda till att fler får jobb och att fler företag startas. Ett villkor för sådana skattelättnader bör dock vara ett visst antal anställs lokalt. Regeringen har tillsatt en utredning för att se hur ett system med nystartszoner skulle kunna utformas. Jag besökte nyligen Frankrike, där nystartszoner är en etablerad modell för att stärka utsatta områden, för att ta del av deras erfarenheter på området. Där har skattelättnaderna varit ett ekonomiskt incitament för företag att etablera sig i utsatta områden.
Andra sätt att stärka utrikes födda som vill starta företag kan vara olika former av mikrolån och mentorskap för företagare. I dessa frågor jobbar regeringen idag på bred front och över departementsgränserna.
Min ambition är att jobba för att invandrare även i framtiden ska tillföra vårt land nya, spännande produkter och bidra till att hålla vår utrikeshandel på en hög nivå. Kort sagt, svenskt näringsliv behöver fler invandrare.