Ekots journalistik ska vara saklig, opartisk och allsidig. Det är kärnvärden som slås fast i vårt sändningstillstånd och i våra programregler. Dessutom vill vi producera nyhetsledande journalistik, det vill säga ta fram originalnyheter som ger avtryck, undersöker och engagerar.
Den politiska bevakningen är en av Ekots viktigaste och mest prioriterade delar.
För Sveriges Radio – som ska spegla hela Sverige – är det oerhört centralt att vår politiska journalistik är såväl snabb, som fördjupande och angelägen. Den ska också vara balanserad.
Det sitter i vår ryggmärg att behandla de olika riksdagspartierna lika, att ge dem samma chans att svara när de får kritik, att bjuda in alla partiers ledare till våra utfrågningar och debatter.
Sedan granskar vi naturligtvis partierna på olika sätt, utifrån deras respektive historia och samtida utmaningar.
Som ansvarig utgivare för Ekot är benämnings- och etiketteringsfrågor vanligt förekommande:
- ”Varför kallar ni ett visst parti ’populistiskt’”?
- ”Varför har ni ibland en ’etikett’ före en viss makthavare men en annan gång inte”?
- ”Varför kallar ni inte händelse x för ett ’terrordåd’”?
Den typen av frågeställningar får vi ofta och dessa frågor är föremål för livlig diskussion på vår redaktion.
Här är viktigt att påminna om: vår utgångspunkt är alltid att det är bättre att beskriva och förklara vad exempelvis ett visst parti står för, än att sätta en kort etikett.
I praktiken används de riktigt korta beskrivningarna oftare om utländska partier eftersom många lyssnare där har en lägre förförståelse.
När det gäller de svenska riksdagspartierna använder Ekot inte stående epitet för att beskriva dessa. Vi säger inte ”socialistiska Vänsterpartiet”, inte ”liberalkonservativa Moderaterna”.
Inte heller när det gäller Sverigedemokraterna använder vi en sådan etikettering.
Vi förutsätter helt enkelt att dessa partier är bekanta för publiken och att folk själva har en uppfattning om vad de står för.
Men här kan tilläggas: vi granskar såklart hur partierna agerar, avslöjar gärna missförhållanden inom deras organisationer och problematiserar ofta uttalanden från ledande partiföreträdare.
Dessutom försöker vi löpande – och särskilt i valtider – förklara vad de olika partierna står för sakpolitiskt samt hur de manövrerar i det politiska spelet.
Om det är så att en företrädare för ett parti gör ett uttalande som är tydligt rasistiskt, främlingsfientligt eller sexistiskt, då kan Ekot efter en noggrann publicistisk bedömning benämna det så.
Dyker det upp något av ovanstående i en av våra sändningar, då ska vi som Sveriges Radio-medarbetare tydligt ta avstånd från det uttalandet i enlighet med programreglernas demokratiparagraf.
I den lite tillspetsade rubriken på debattören Salam Karams artikel på SVT Opinion ingår en fråga: ”Om SD inte är främlingsfientligt – vad är då främlingsfientlighet, enligt Sveriges Radio?”
Den är omöjlig att svara på så generellt.
Det är något vi tar ställning till från fall till fall när sådana frågor aktualiseras.
