Reaktionerna från omvärlden har varit starka och olika efter president Trumps besked att USA lämnar kärnteknikavtalet och införa ” hårdaste ekonomiska sanktionerna” mot Iran.
Regeringarna i Berlin, Paris och London betraktar den amerikanske presidentens beslut som både olyckligt och obegripligt.
De ska nu diskutera med Teheran för att hålla avtalet vid liv, enligt ett gemensamt uttalande. EU:s talesperson bekräftar samtidigt att EU avser upprätthålla sin del av avtalet så länge Iran gör detsamma.
En rad politiker här hemma har också uttalat sig efter beskedet. De beklagar beslutet och varnar för att USA:s agerande kan leda till ökade konflikter i regionen och därmed instabilitet och även krig.
Utrikesminister Margot Wallström sa i SVT:s Aktuellt på tisdagskvällen att ”det här bådar inte gott för situationen i den här regionen eller för världen”.
Hon skriver därutöver att Sverige och EU kommer att verka för att bevara Iranavtalet (JCPOA). ”Det är nu viktigt att överenskommelsen fortsätter att respekteras och att Iran fortsatt fullföljer sina åtaganden”, sade utrikesministern.
FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan Eliasson väljer att kopiera iranska regimens president och menar att president Trump begår ett historiskt misstag genom att lämna Iranavtalet.
Ökad risk för krig och spridning av kärnvapen, splittring mellan USA och Europa, seger för de hårdföra krafterna i Iran samt misstro kring USA:s framtida åtagande inte minst inför Koreasamtalen är några argument som lyfts fram för att kritisera president Trumps besked.
Men dessa är lika grundlösa som löftet att Iranavtalet kommer att reformera prästerskapets oacceptabla beteende och föra med sig ekonomiska fördelar för iranska folket.
Det är dock sant att beskedet skadar EU:s och Sveriges fortsatta handel med Iran.
Det är just detta som skrämmer förespråkarna för fortsatt eftergiftspolitik gentemot regimen i Iran. Handel och personliga intressen men aldrig iranska folkets lidande.
Därför nämner förespråkarna för denna skamliga politik aldrig att den största delen av iranska inkomster både före och efter Iranavtalet har gått till att finansiera terrorism utomlands och förtryck inom landet.
De pågående regimkritiska protesterna och arbetarnas fortsatta strejker över hela Iran visar tydligt att iranska folket har fått nog av prästerskapets skräckvälde.
De folkliga slagorden riktar sig mot regimen i sin helhet och visar att folket håller dess ledare och regering ansvariga för landets sociala och ekonomiska misär.
Men faktum är att det är regeringens oansvariga och skamliga Iranpolitik som har försatt svenska företag i den nuvarande situationen. Regeringen och UD har sedan kärnteknikavtalet i 2015 prioriterat handel med iranska regimen.
Detta trots varningar att Irans ekonomi kontrolleras av företag och institutioner med direkta kopplingar till revolutionsgardet och den högsta andlige ledaren, Khamenei.
Vi har påtagliga gånger uppmanat regeringen och UD att upphöra med denna skamliga eftergiftspolitik och varnat för att regeringens iver att handla med iranska regimen utsätter svenska företag för enorma risker så som framtida amerikanska sanktioner.
Detta är nu en verklighet och våra ministrar bör ändra regeringens skamliga och misslyckade Iranpolitik istället för att kritisera president Trump när han uppfyller ett av sina vallöften.
Den nya Iranpolitiken bör stödja iranska folkets demokratiska strävan och deras krav på en demokratisk förändring utifrån en beslutsammare politik i samordning med EU och USA som fokuserar på att ställa regimen till svars för dess människorättsbrott, stöd för terrorism och ballistiska robotprogram.