Plastbärkassen ska beskattas har regeringen annonserat.
Att skatten slår blint mot alla typer av plastbärkassar, även de av förnybart eller återvunnet material är kontraproduktivt miljöarbete och plakatpolitik.
Inte minst då plastbärkassen är en produkt som näringslivet arbetat aktivt med för att göra mer hållbar.
Att det skulle komma ett förslag på plastbärkasseskatt var väntat eftersom det redan aviserades i januariavtalet.
Men när regeringen i förra veckan presenterade att skatten kommer att slå blint mot alla plastbärkassar går det att ifrågasätta partiernas miljöambitioner.
Dagligvaruhandeln har gemensamt antagit det tuffa målet om att alla plastförpackningar i handeln ska vara materialåtervinningsbara till 2022 och till 2030 antingen vara tillverkade av förnybar eller återvunnen råvara.
När det gäller plastbärkassar specifikt har vi bestämt att de som säljs i dagligvaruhandeln senast 2020 enbart ska vara av förnybar eller återvunnen plast.
I januariavtalet har partierna alltså lyckats hitta en artikel av alla tusentals plastartiklar i handeln där branschen i princip nått både 2022 målet och 2030 målet redan nu.
Handeln har gjort mer än att arbeta för ambitiösa mål när det gäller plastförpackningarna.
Vi har också en stor del i den satsning på plastsortering som nyligen har invigts i Motala.
Det är den modernaste sorteringsanläggningen i Europa och med den kommer vi ha en väl fungerande plastsortering.
Förhoppningsvis kommer det så småningom gå att finansiera tvätt och granulering av de utsorterade fraktionerna.
En sådan ytterligare förädling av råvaran skulle göra den utsorterade plasten mer åtråvärd för återvinningsindustrin.
Så om januariavtalets partier nu ändå vill ha en skatt på just en plastartikel där handeln redan är mycket nära att nå sina 2030-mål så borde skatten åtminstone differentieras.
Det blir svårt att förklara för miljöengagerade medborgare att plastbärkassar av återvunnen eller förnybar råvara beskattas lika mycket som de som är tillverkade av jungfrulig oljebaserad plast.
Regeringen har aviserat att de 2,9 miljarder som plastbärkasseskatten genererar är en grön skatteväxling som kan gå till sänkt skatt på arbete.
Det är positivt men det gäller att skatten på arbete verkligen sänks.
Vi hoppas att januariavtalets partier vågar lyfta blicken från plastbärkassen och istället hoppar på den utstakade vägen som vi i näringslivet har, för att göra alla plastförpackningar mer hållbara.
Allt annat ter sig som kontraproduktivt miljöarbete och plakatpolitik.
Politikerna bör inte rikta in sig på att lösa problem med enskilda artiklar – utan på all plast tillverkad av jungfrulig fossil råvara, och i synnerhet på de plastsorter som överhuvudtaget inte går att materialåtervinna.
Åsa Domeij, Hållbarhetschef Axfood
Annica Hansson-Borg, Miljö- och kvalitetschef Bergendahls
Charlotta Szczepanowski, Chef Hållbarhet och Kvalitet Coop
Kerstin Lindvall, Direktör Corporate Responsibility ICA Gruppen
Annika Skogvik, tf Hållbarhetschef Lidl Sverige
Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel
