En äldre kvinna som blivit trött, tappat sina tidigare intressen och drar sig tillbaka eller en äldre man som blivit sur och tvär och inte vill träffa folk, misstolkas ofta som en följd av fysiska sjukdomar – när de i själva verket är deprimerade.

Det är heller inte ovanligt att äldre och anhöriga feltolkar en depression som en begynnande demenssjukdom då man får ett sämre minne.

I söndagens SVT Agenda diskuterades just att psykisk ohälsa är vanligare bland äldre än bland yngre människor. Ändå saknas kunskap, adekvat behandling och medvetenhet i samhället om äldres psykiska ohälsa.

Ungefär var tionde äldre, eller 200 000 personer, i Sverige lider av en depression. Flera hundratusen äldre har en ensamhetsproblematik med oro och ångest. Antalet självmord ligger 40 procent högre för män över 85 år än för de yngre männen.

Depression är den vanligaste orsaken till självmord hos äldre, och medför även ökad risk för kroppsliga sjukdomar, kognitiva problem, låg livskvalitet och att dö i förtid.

Flera riskfaktorer för psykisk sjukdom ökar med stigande ålder – förlust av närstående, färre sociala relationer, försämrad funktions- och kognitiv förmåga samt fysisk ohälsa.

Depressioner bland seniorer präglas ofta av hopplöshetskänslor, ångest eller oro, de drabbade blir ofta inaktiva och lättirriterade. Men depression bland äldre är svårare att upptäcka än bland yngre – för den äldre och för omgivningen, inklusive vården.

En orsak är att det saknas folkhälsoupplysning om depression hos äldre. Ungefär hälften av de drabbade är inte medvetna om sin depression, det är sällan deras anhöriga heller. Bara var femte av äldre som lider av depression får en bra behandling.

Även i vården saknas kunskap om äldres depressioner, hur de kan upptäckas och behandlas i ett tidigt skede. En annan orsak är förstås att depressioner inte bara är svårupptäckta utan också är ett tabubelagt ämne.

Även våra politiker måste bli mer medvetna om äldres psykiska ohälsa. Regeringen lade nyligen fram en satsning på psykisk ohälsa utan några specifika satsningar för äldre.

Vi anser därför det nödvändigt att göra en öronmärkt nationell satsning för att öka kunskapen och förbättra omhändertagandet av äldre med psykiska ohälsa.

Det finns en rad åtgärder som kan förebygga depression på äldre dagar, så som fysisk aktivitet och meningsfull sysselsättning. Dessutom tillkommer positiva dimensioner som mer fritid och mindre stress i vardagen.

Men depressioner måste upptäckas och behandlas i ett tidigare skede än idag. Fler måste bli medvetna och våga prata om depressioner bland äldre och det behövs både mer forskning och specialistenheter med äldrepsykiatrisk kompetens.

Därför kräver vi att det görs en nationell satsning på äldres psykiska ohälsa.

En sådan bör inkludera:

• En folkhälsokampanj om äldres depressionssjukdomar, kompetenshöjande åtgärder för personal inom vård och omsorg.
• Bättre kontinuitet i möten med vården för sjuka äldre för att kunna upptäcka och behandla tidiga tecken på psykisk ohälsa.
• Mer forskning för att täcka de kunskapsluckor som finns om äldres psykiska hälsa, inte minst för att få fram behandlingsformer anpassade för äldre.
• Stöd till självmordspreventionsprojekt som passar för åldersgruppen.

Det är positivt att våra beslutsfattare vill satsa på psykisk ohälsa- men glöm inte de äldre!

Det är oacceptabelt att det saknas kunskap, adekvat behandling och medvetenhet i samhället om äldres psykiska ohälsa.