Nyligen kommunicerade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transportsystemet, för åren 2018-2029. Många satte kaffet i halsen när förslaget stod att läsa att första etappen av höghastighetsjärnvägen – Ostlänken – byggs för hastigheter upp till 250 km/tim.
Det är väl ingen höghastighetsjärnväg? Lika förvånade blev på man på Västkusten där Trafikverket hade strukit en sträcka mellan Borås och Göteborg som tidigare varit med i planeringen.
Bakgrunden är att regeringen gett Trafikverket i uppdrag att för nya stambanor ta fram en etappvis utbyggnad inom ramen för infrastrukturbudgeten.
Med föreslagen takt betyder det att hela nya systemet står klar att invigas om tre generationer, framåt nästa århundrade – år 2095 enligt Sverigeförhandlingen. Nog för att vi ska förvalta planeten åt våra barn, men 78 år är en oöverskådligt lång tid.
Vi åker mer tåg än någonsin och utvecklingen förväntas fortsätta. Trängseln på spåren har skapat störningar och stora punktlighetsproblem. Förutom att lappa och laga i de befintliga stambanorna behövs alltså ny kapacitet för att binda ihop dagens tillväxtregioner med järnväg.
Medborgare och näringsliv behöver snabba, effektiva och punktliga resor och transporter för att fortsätta växa och öka sysselsättningen. Infrastrukturminister Eneroth verkar se behovet och vi hoppas att han bjuder in partierna för att komma överens om att lånefinansiera nya stambanor och se möjligheterna i att knyta ihop Linköping, Jönköping, Göteborg och Malmö när Sverigeförhandlingen lagt sitt förslag.
Med en snabb utbyggnad av nya stambanor kan Sveriges storstadsregioner kopplas ihop i modern tid, kapaciteten i järnvägssystemet ökar, operatörer vågar investera i tåg och de befintliga stambanorna avlastas. En långsam utbyggnad däremot innebär stor osäkerhet och olägenhet för stadsutvecklingen och markanvändningen i de kommuner som berörs av utbyggnaden. Därutöver skjuter vi tillväxteffekter på framtiden.
Därför bör nya stambanor finansieras genom lån. Att via Riksgälden låna till hela projektet skulle öka statsskulden med 23 000 kr per capita men ge staten ett modernt järnvägsnät på tillgångssidan. En separat finansiering skulle även innebära att man inte konkurrerar med andra projekt.
Trafikverket konstaterar att en högre hastighet skulle kunna vara motiverad om utbyggnaden skedde snabbare genom en kraftigt ökad finansiering, till exempel genom lån.
Om hela höghastighetssystemet är klart år 2035-2040 och körs i 320 km/tim, då ger det stora samhällsnyttor och tillväxtpotential, precis som det var tänkt från början.
Röster höjs nu på många ställen i landet och från olika håll – se till att realisera tillväxtpotentialen genom att binda samman Sveriges storstadsregioner och gör det fort.
Extraordinär infrastruktur kräver extraordinär finansiering! För näringslivet är bra och moderna kommunikationer helt avgörande och vi hoppas därför att partierna också ser det och kommer överens över blockgränserna.