Idag är det åtta år sedan den stora östjapanska jordbävningen och kärnkraftsolyckan i Fukushima.

Jordbävningen och den efterföljande tsunamin resulterade i en katastrof där 18500 människor dog, och den efterföljande härdsmältan tvingade tiotusentals att fly från sina hem.

Det är inte första gången som kärnkraft leder till katastrofala olyckor, och det kommer inte att vara den sista heller om vi inte på sikt avvecklar kärnkraften.

Istället höjs nu allt fler röster för att bygga ut kärnkraften, som en del i lösningen på klimatkrisen. Men osäker och dyr kärnkraft är inte lösningen på den kris som vi har framför oss.

Kristdemokraterna skriver i en debattartikel i Aftonbladet att kärnkraften ska byggas ut för att gynna glesbygden.

Vi som minns hur Tjernobylolyckan drabbade Gävleborgs län, med radioaktivt nedfall som skadade både växt- och djurliv, vet att kärnkraft inte är en möjlighet för lands- och glesbygden utan utgör en stor risk.

Gävleborg påverkas än idag av de radioaktiva nedfallen. Cesiumhalterna är högre i svamp och vilt än i resten av landet. En del vilt som skjutits de senaste åren har haft skyhöga värden, tio gånger över Livsmedelsverkets gränsvärden.

I länder där den totala energiförbrukningen till stor del kommer från fossila energikällor, som kol och olja, går det att ha större förståelse för att kärnkraften betraktas som ett alternativ.

Men i Sverige, där alla förutsättningar för en omställning till 100 procent förnybar energi finns, är det ofattbart att flera partier lyfter frågan om att satsa på ny kärnkraft.

Detta av främst tre anledningar:

• Kärnkraften är dyr. Kärnkraften är dyrare än förnybara energikällor, som sol och vatten Att bygga och driva kärnkraftverk är så dyrt att kärnkraften inte är konkurrenskraftig i jämförelse med andra energislag.  
• Kärnkraften är osäker. Både att driva kärnkraftverk och att förvara kärnavfall innebär stora säkerhetsrisker för människor, djur och natur. Att kärnkraften inte skulle släppa ut några växthusgaser är dessutom en sanning med modifikation. Både brytning och produktion av det kärnbränsle som krävs för elproduktionen släpper ut. Den enorma bergkrossningen kräver energi i form av maskiner och transporter som i sin tur släpper ut växthusgaser.
• Sverige behöver inte kärnkraften. Priset för att bygga ut vindkraft och solenergi är idag mycket lägre än för andra energislag. Utbyggnaden har redan hunnit långt. Med den långsiktiga energipolitik som har slagits fast i energiöverenskommelsen skapas förutsättningar för Sverige att övergå till 100 procent förnybar energi. Målet är att detta ska ske 2040.

Historien har lärt oss att risken för stora kärnkraftsolyckor alltid finns och kan skapa stor förödelse. Ska vi bygga ett hållbart samhälle måste vi därför i första hand satsa på de förnybara energikällorna, som både är säkra, rena och billigare.

Vi måste lära av Fukushima-olyckan och en gång för alla inse att en satsning på dyr och osäker kärnkraft är att göra både landsbygden och hela samhället en otjänst.