När oktober månad närmar sig sitt slut återkommer i sociala medier och annorstädes sedan några decennier tillbaka en debatt om huruvida “halloween” är något som bör firas i Sverige.

På ena sidan står falangen som enträget hävdar att kommersiella högtider från USA ska vi minsann inte fira i Sverige och på andra sidan står de festglada som välkomnar en tradition som piggar upp i höstmörkret.

Som författare av och skribent i ämnet vanor och  traditioner, så funderar man ju mycket på vad som är typiskt svenskt.

Jag har landat i slutsatsen att halloween numera faktiskt bör betraktas som en svensk tradition och som vi absolut kan uppmärksamma i landet utan att skämmas.

Traditionsfundamentalister brukar hävda att det riktiga att fira vid månadsskiftet av oktober och november är alla helgons dag och den svenska traditionen är att tända ljus på anhörigas gravar. Men då måste man komma ihåg att den traditionen var starkt ifrågasatt när den infördes i Sverige vid förra seklets mitt.

I ett Sverige betydligt mer präglat av det lutherska höjdes på 1940- och 1950-talet röster för att sedan att tända ljus var ett “katolskt påfund” och att alla helgons dag inte kunde vara en svensk tradition då bruket att fira helgon tagits bort i och med reformationen.

Likheten med hur man idag argumenterar mot halloween är slående.

Halloween introducerades i Sverige på bred front vid 1990-talets början och det var definitivt kommersiella krafter som låg bakom.

Men samma sak, kan vi konstatera, gäller även till exempel alla hjärtans dag, fars dag, mors dag och till stor del hur vi idag firar jul i Sverige. Och, vilket nog är mer okänt, faktiskt också allhelgonafirandet.

Under början 1900-talet så lobbade Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund för att instifta en dag på hösten då folk skulle smycka anhörigas gravar.

Svenska kyrkan var inte sena att övertygas och under mitten av seklet hade alla helgons dag blivit dagen då man smyckade gravar, dock – som sagt – inte utan motstånd.

Att fira halloween 31 oktober (ja, det är det rimliga datumet att fira!) ökade kraftigt i slutet av förra seklet och var något som främst görs av barn i förskola och skola och ungdomar som har olika typer av fester kring halloween.

Med en närmare trettioårig närvaro i Sverige är det inte orimligt att kalla halloween för en svensk tradition.